Nästa påve väljs av – och bland – en grupp katolska biskopar som inte har valts demokratiskt och som i de flesta fall inte ens känner varandra.
Kardinalskollegiet i består i dagsläget av drygt 250 män som av en påve har upphöjts till kardinaler.
En del av kardinalerna arbetar i den romerska kurian, alltså inom Vatikanens förvaltning, och de känner förstås varandra, eftersom de är kolleger.
Resten är biskopar och ärkebiskopar på olika håll i världen, från Sverige till Singapore, från Madagaskar till Mongoliet och från Kanada till Kenya.
I motsats till politiska val, där kandidater ställer upp och sedan presenteras för allmänheten, vet man inte ens på förhand vilka de eventuella huvudkandidaterna i ett påveval är.
Anders Arborelius hälsar på kardinal Paolo Romeo, som inte har rösträtt i påvevalet. Mellan dem syns kardinal Gianfranco Ravasi, som har nämnts som papabile. Längst till vänster kardinal Kurt Koch och längst till höger kardinal Fernando Filoni. Bild: Giuseppe Ciccia / AOP
Det ger kardinalerna i kurian en fördel, eftersom de kommer åt att träffa fler av de andra kardinalerna i samband med deras besök i Rom, medan till exempel kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholm och kardinal sedan 2017, mest förstås sköter sitt jobb i Sverige – och där träffar han sällan en annan kardinal, eftersom han är ensam om den titeln i Norden.
Vi presenterar sex potentiella kandidater till påvestolen i åldersordning, från den äldsta till den yngsta.
Giovanni Battista Re, 91 år, Italien
Kardinal Re har inte rösträtt i konklaven. Bild: Alessia Giuliani / AOP
Kardinal Giovanni Battista Re har titeln kardinaldekan, det är alltså han som formellt kallar samman konklaven som väljer nästa påve. Han kommer också att ha hand om de kardinalsamlingar som föregår själva konklaven.
Eftersom kardinal Re är över 80 år väntas ändå en annan kardinal ta över själva ledningen av konklaven, men han har sett påvar och kardinaler komma och gå och hans åsikt kan påverka konklaven även om han inte själv blir vald.
Frågan är om han ändå redan är för gammal för att vara en realistisk kandidat till påvestolen.
Kardinalerna vill knappast samlas till konklav väldigt snart igen och även om Re uppges vara i gott skick både fysiskt och mentalt vänder sig blickarna sannolikt mot yngre kandidater.
Anders Arborelius, 75 år, Sverige
Kardinal Arborelius under ett besök i Helsingfors 2023. Innan han gick i kloster blev han magister i moderna språk vid Lunds universitet. Bild: Yle / Sara Torvalds
Kardinal Anders Arborelius är karmelitmunk, biskop av Stockholm och Nordens första kardinal någonsin.
Han anses vara en lämplig ålder för påvestolen och lyftes häromåret fram av franska Le Figaro som potentiell nästa påve i en artikel om kardinaler som är papabile.
I Sverige är han en populär och medievan biskop och han har också besökt Finland flera gånger.
Språkkunskaper står inte i vägen för ett val av kardinal Arborelius. Han lär tala sex språk flytande – förutom svenska talar han kurians arbetsspråk italienska, men också bland annat spanska, tyska och franska, vilket gör att han kan samtala med de andra i kardinalskollegiet.
Arborelius styrka kan vara att han inte kopplas samman med något läger och han kan därför ses som en kompromisskandidat.
Att han är engagerad i ekumeniken, alltså samarbetet med andra kristna kyrkor, ses också som en merit.
Pietro Parolin, 70 år, Italien
Kardinal Parolin, här fotograferad 2017, är en av vadslagningsbyråernas favoriter. Bild: Eric Vandeville / AOP
Kardinal Pietro Parolin har varit statssekreterare i Vatikanen under Franciskus, vilket gör att han känner många av de andra kardinalerna. Han är karriärdiplomat och språkkunnig, och ses som något av en mittenkandidat.
Han fanns på Le Figaros lista över papabili och brittiska The Telegraph ger honom 2 poäng av 5 möjliga i fråga om hur liberal en påvekandidat kan anses vara.
I en intervju med den italienska tidningen L’Eco di Bergamo i februari 2025 säger Parolin som svar på en fråga om konflikterna i Ukraina och Mellanöstern att alla kan bidra till fred, men att lösningar aldrig får eftersträvas ”genom ensidiga ålägganden som riskerar att trampa på hela folks rättigheter, annars blir det aldrig en rättvis och varaktig fred”.
Luis Antonio Tagle, 67 år, Filippinerna
Kardinal Tagle har kallats för ”Asiens Franciskus”, eftersom han anses ha samma syn som den förra påven i många frågor. Bilden är tagen i Vatikanen i december 2024. Bild: Eric Vandeville / AOP
Kardinal Luis Antonio Tagle upphöjdes år 2012 och blev då den sjunde kardinalen från Filippinerna, ett land med över 85 miljoner katoliker.
Tagle anses vara en liberal kandidat (The Telegraph ger honom fulla poäng på den punkten) som delar Franciskus syn på hur kyrkan ska hantera frågor kring homosexualitet och skilsmässa.
Tagle har i över tio års tid nämnts som papabile, men frågan är om han i dag ses som alltför entydigt liberal för att kunna bli vald trots att vadslagningsbyråerna gillar honom.
En annan asiat, kardinal William Goh från Singapore, har varit skickligare på att hålla sig väl med både konservativa och liberala krafter inom kyrkan, konstaterar brittiska Catholic Herald.
I Filippinerna har Tagle fått kritik för att han medan han var ärkebiskop av Manila i slutet på 2010-talet uppmuntrade katolska präster att ta ställning i partipolitik och öppet kritisera landets dåvarande president Rodrigo Duterte, som i mars greps för brott mot mänskligheten.
Fridolin Ambongo Besungu, 65 år, Demokratiska republiken Kongo
Kardinal Ambongo är konservativ och nämns som en potentiellt stark kandidat från Afrika. Bilden är tagen i Vatikanen 2019. Bild: Eric Vandeville / AOP
Om kardinal Tagle ses som en liberal kandidat kan man säga att kardinal Fridolin Ambongo Besungu är motsatsen.
Han är rätt så ung som papabile, men har väckt uppmärksamhet som en afrikansk röst som kritiserat påve Franciskus för bland annat dokumentet Fiducia supplicans, som av vissa har tolkats som möjliggörande av välsignelse av homosexuella par.
Han har därmed blivit en orädd konservativ röst som också representerar Afrikanska biskopskonferensernas gemenskap.
Pierbattista Pizzaballa, 60 år, Jerusalem
Kardinal Pizzaballa – kardinalen med det ballaste namnet – blev upphöjd till kardinal 2023 och har verkat i Jerusalem sedan 1990. Han talar italienska, hebreiska och engelska. Bild: Mamoun Wazwaz / AOP
Kardinal Pierbattista Pizzaballa är en italienare som är patriark av Jerusalem.
Han fyllde 60 år samma dag som påve Franciskus dog och är därmed yngst i vårt papabile-fält (men inte yngst bland kardinalerna, yngst är 45-åriga kardinal Mykola Bychok, ukrainsk-katolsk biskop i Melbourne i Australien).
Pizzaballa är den första och enda kardinalen i Israel. Genom sitt ämbete kommer han i kontakt med alla katolska biskopar och kardinaler som besöker kristendomens födelseplatser, vilket ger honom ett större kontaktnät än många andra kardinaler.
I kriget i Gaza har han gått en balansgång där solidaritet med befolkningen i Gaza har gått hand i hand med ett tydligt fördömande av Hamas angrepp den 7 oktober 2023. Kort efter attacken erbjöd han sig att hållas som gisslan av den palestinska extremistgruppen i stället för de israeler som tagits till fånga.
Under den israeliska blockaden av Gazaremsan har han varit en av få personer som tillåtits besöka området.
Den franska katolska tidningen La Croix nämner honom som en av de religiösa ledare som väntas ha det största inflytandet under år 2025.
Kardinal Pizzaballa har profilerat sig som en kyrkoledare som engagerar sig för flyktingar, interreligiös dialog och miljö.
