I slutet av januari upptäcktes de första fettklumparna och -grynen på Hangös stränder. Inledningsvis visste ingen vad fettklumparna var och Västra Nylands räddningsverk tog på sig en ledarroll för att utreda och hantera den osäkra situationen.
– Det visade sig sen att de vita grynen kom från växt- eller djurriket och de var ofarliga, säger brandchef på Västra Nylands räddningsverk, Clas Tallberg.
Några dagar senare gick oljeföretaget Neste ur med att fettklumparna härstammar från ett fartyg företaget anlitar. Neste tog också på sig ansvaret för utsläppet och lovade att betala för städningen. I april publicerade ändå Gränsbevakningsväsendet sin utredning som slog fast att Nestes anlitade fartyg inte kunde vara orsaken bakom fettklumparna på Hangös stränder.
Hangö stad, Raseborgs stad, Världsnaturfonden WWF, Forststyrelsens naturtjänster, Finlands miljöcentral, avtalsbrandkårer och oljebolaget Neste deltog i arbetet för att få bort klumparna. Sammanlagt samlades 25 000 kilogram fettklumpar in.
Hela februari och mars pågick arbetet med att städa upp de vita grynen, men i april meddelade staden att Hangös stränder var städade och att Hangöbor nu fick röra sig fritt längs med stadens stränder igen, berättar miljövårdschef Maria Degerlund på Hangö stad.
Mycket osäkerhet i början
Det var räddningsverket som först informerade Maria Degerlund om fettklumparna.
– Min första reaktion var förvåning och nyfikenhet. Det var bara att ge sig ut och ta reda på vad det var frågan om, berättar hon.
Det hör till att räddningsverket kontaktar den lokala miljövårdschefen i liknande frågor. Kort efter att Maria Degerlund fick meddelandet mötte hon upp räddningsverkets representant på en strand för att bekanta sig med läget, fortsätter hon.
I början var det oklart hur utbrett problemet var och vad de vita grynen bestod av. Ovissheten innebar också att det var svårt att både förhålla sig till och hantera situationen, berättar Maria Degerlund. Dessutom var det oklart hur utbrett problemet var och vilka stränder som var drabbade.
Innan det stod klart att fettet på stränderna var ofarligt hann ändå många ivriga frivilliga börja städa bort klumparna helt i strid med myndigheternas rekommendationer. Därför blev det också bråttom för räddningsverket att försäkra sig om att fettklumparna inte innehöll någon kemikalier som bland annat kan vara skadliga att andas in, berättar brandchef Clas Tallberg.
– Det preliminära resultatet kom snabbt, men under den första veckan rekommenderade vi ändå att man inte skulle röra sig på stränderna, berättar Clas Tallberg.
Under tiden samlade man inte pålitlig information om fettklumparna och hur man effektivt skulle börja samla upp dem, fortsätter han.
Viktiga insikter
Även om Hangö är en liten stad kan faktiskt storleken vara en fördel när osäkerhet råder bland invånarna, berättar Maria Degerlund.
– Man känner varandra. Man har lätt att prata med varandra, komma överens och snabbt få saker gjort.
Att dessutom hela landets blickar riktades mot Hangö bidrog både positivt och negativt.
– Det kändes stressigt, men också på ett bra sätt. Vi fick dela med oss av bördan då många var intresserade och uppmärksamheten bidrog kanske också till att så många frivilliga ställde upp, konstaterar Maria Degerlund.
Till en början var det nämligen många frivilliga som deltog i städtalkot. Hangös stränder verkar betyda mycket för fler än bara Hangöborna, tror Maria Degerlund. Bland de frivilliga fanns nämligen många utan någon direkt koppling till Hangö.
Även räddningsverket fick nya insikter efter situationen med fettklumparna längs Hangös stränder.
– Vi visste inte hur aktiva och villiga Hangöborna är att hjälpa till. Om en liknande situation uppstår måste vi nå ut med information snabbare för att omedelbart involvera frivilliga, säger Clas Tallberg
En av utmaningarna som räddningsverket kämpar med är också att få ut information i rätt tid så att engagemanget bland frivilliga hålls på en kontrollerad nivå, förklarar Tallberg. Utan en tydlig lägesbild blir det också svårt att fördela räddningsverkets resurser, fortsätter han. En annan utmaning var de administrativa bristerna, som blev uppenbara i Hangö i vintras. Efter arbetet med fettklumparna längs Hangös stränder har räddningsverket bättre rutiner gällande hur man kallar in frivilliga och hur frivilligas arbetarskydd ska skötas. Den exceptionellt stora mängden fettklumpar längs med stränderna var också en utmaning i sig, fortsätter han.
– Det var kanske årstiden som delvis gjorde att tvättvattnet inte blandade sig med havsvattnet utan att det klumpade ihop sig, säger Tallberg.
Samarbetet var a och o
Degerlund säger att samarbetet med alla inblandade fungerade bra även om det inledningsvis fanns stora frågetecken kring vem som skulle leda arbetet med fettklumparna i Hangö.
– Jag är glad att räddningsverket tog den roll som det gjorde och samlade ihop representanter från olika myndigheter, säger Maria Degerlund.
Däremot är det fortfarande oklart vem som egentligen skulle ha ansvar för helhetsinsatsen på plats. Därför valde Clas Tallberg och räddningsverket att ta på sig en större roll än nödvändigt. En liknande situation men i mindre skala hade däremot Hangö nog klarat av själva, menar Tallberg.
– Men nu pratar vi om en massiv operation så Hangö kanske inte vågade bära ensamt ansvar. Inom räddningsverket har vi också lovat att hjälpa kommunerna om de så vill, fortsätter han.
Alla Hangöbor var däremot inte nöjda med stadens och räddningsverkets kommunikation. Enligt Maria Degerlund tyckte en del att informationen var för knapphändig i början, men efter det första informationsmötet lugnade de flesta ner sig. Många Hangöbor började också städa upp fettklumparna innan myndigheterna hade utrett vad grynen bestod av, men i det stora hela är Maria Degerlund nöjd med hur staden hanterade fettklumparna i vintras.
– Vi löste situationen på bästa sätt under rådande omständigheter. Någonting kunde säkert ha gjorts annorlunda, men när man har att göra med ett okänt ämne så bromsar det upp i början.