Borgå får ett klimatvänligt fullmäktige, åtminstone när man tittar på hur de invalda svarat på frågorna i Yles valkompass.
Inga kalhyggen i stadens skogar, hellre spara närmiljö än bygga ut, helst inte ny industri på miljöns bekostnad och fungerande busstrafik också till glesbygden.
De nyinvaldas svar stämmer också bra överens med stadens strategi och de mål som sittande fullmäktige jobbar för.
– Jag tycker om de här svaren. Det ger en jättebra utgångspunkt för klimatet och miljön, säger Sanna Päivärinta, Borgå stads expert på hållbar utveckling.
En klimatvänlig stad är ofta en trivsam stad
Kommunen ska prioritera bevarande av närnatur framför byggande, det tycker nästan 90 procent av de invalda.
Nästan 70 procent tycker att kommunen inte ska locka till sig arbetsplatser inom industrin om det är skadligt för miljön.
Nästan 90 procent av nya fullmäktige vill att det ska gå att ta sig från glest bebyggda områden till servicecentrum med offentliga transportmedel.
Vi försöker bygga en stad för människor och ofta är det så att när man gör klimatarbete bygger man en trivsam stad samtidigt
Sanna Päivärinta, hållbarhetsexpert
Men inom de olika partierna finns meningsskiljaktigheter och klimat- och miljöjobbet måste också få plats i den nya strategin för staden. Det är nya fullmäktige som skriver den i höst.
Hållbarhetsexpert Sanna Päivärinta säger att de flesta ärenden som fullmäktige fattar beslut om ofta inte är så svartvita som i en valkompass. När man bestämmer eller planerar något behöver man också beakta sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.
– Men vi försöker bygga en stad för människor och ofta är det så att när man gör klimatarbete bygger man en trivsam stad samtidigt.
Hur ambitiöst ska klimatmålet vara?
Enligt Borgås strategi ska staden vara klimatneutral redan år 2030, och en knapp majoritet av de invalda verkar hålla fast vid det här.
57 procent anser att kommunen ska sträva efter att vara koldioxidneutral redan innan det nationella målet 2035.
– År 2030 är en utmaning, konstaterar Sanna Päivärinta.
Hon påminner om att stadens klimatmål beror mycket på den nationella och internationella politiken. Staden kan planera kollektivtrafiken, men Borgåborna bestämmer ändå själva hur de rör på sig.
Sanna Päivärinta är meteorolog till utbildningen och i egenskap av det konstaterar hon att 2030 är ett sent mål.
– När man tänker på klimatet borde vi vara koldioxidneutrala redan nu, men helt realistiskt tänkt borde man kanske ha ett senare mål.
Det är viktigt att ha ett ambitiöst mål så man går framåt, men har man för mycket ambition kan det motverka ändamålet. Den här frågan diskuteras jättemycket inom kommunerna just nu säger Päivärinta.
– Klimatförändringen känner ingen målsättning och ambitiöst klimatarbete måste fortsätta. Det betyder att klimatmålet måste synas i allt vi gör.
Olika viljor inom Borgås största parti
När besluten ska fattas finns det ändå olika viljor och olika sätt att se på saker. Tittar man på Borgås största parti, SFP, med 16 platser av 51 i fullmäktige ser man att åsikterna inom partiet går isär också i klimat- och miljöfrågorna.
Elin Blomqvist Valtonen från SFP konstaterar att en del invalda SFP:are har jord- och skogsbrukarbakgrund och att en del kommer från centrum av staden. Det här påverkar förhållningssättet till klimatet och miljön.
– Jag tror att alla i vår grupp värnar om klimatfrågor men jag tror att det i vår grupp finns olika syn på vad som går före, till exempel industri och arbetsplatser kontra miljöfrågor. Men när den nya fullmäktigegruppen sitter ner tillsammans och börjar välja målsättningar kan det se annorlunda ut.
Bland annat för påståendet ”Min kommun ska locka till sig arbetsplatser inom industrin, även om det skulle vara skadligt för miljön”, går åsikterna inom partiet isär.
Bodil Lund, SFP, är helt av annan åsikt. Hon skriver i valkompassen att ”Hänsynen till och omtanken om invånarnas hälsa och välmående ska alltid komma först. Man får inte heller tumma på miljöaspekter eller medvetet bidra till förstörelse av klimat och miljö.”
Kristel Pynnönen Andersson, SFP, är helt av samma åsikt med påståendet. Hon motiverar inte sitt svar.
Mikaela Nylander, SFP, är delvis av annan åsikt med påståendet. Hon ifrågasätter frågeställningen och frågar: ”Varför måste det finnas ett motsatsförhållande?
Elin Blomqvist-Valtonen säger att SFP hemskt sällan har gruppdisciplin, och det betyder i praktiken att de invalda röstar enligt eget samvete i de olika frågorna.
– Det blir intressant att se hur vår nya grupp kommer att se på förhållandet mellan klimat och ekonomi, säger hon.
Klimat- och miljömålen och satsningarna måste också skrivas in i den nya strategi som nya fullmäktige ska skriva under höstens lopp.
46 av 51 invalda svarade på Yles valkompass.