PRAG Tjeckiens huvudstad visar sin bästa sida om våren. Men bara några hundra kilometer bort råder en annan verklighet med ett krig som får en grupp studerande vid det anrika Karlsuniversitet att känna stor oro och stark solidaritet.
– Jag tror att vi unga är överens om att Ukraina behöver vår hjälp. Med de senaste händelserna i Vita huset är det uppenbart att vi i Europa måste ena oss och öka stödet till Ukraina, säger Pavel Hajek som studerar statskunskap vid universitetet.
Svenska Yle träffar Hajek och hans vänner på ett hemtrevligt kafé mitt i Prags historiska stadskärna. Samtalet rör sig mellan högerpopulism, försvarspolitik och den moraliska skyldigheten att stötta ett europeiskt land som blivit måltavla för Rysslands krigsambitioner.
– Jag tycker verkligen att det är det enda rätta, vi måste stötta dem som behöver vår hjälp. Ukraina står mitt i ett krig, och då kan vi inte vända bort blicken, utbrister Sarah Thomková.
Anfallskriget stöpte om agendan
I EU-sammanhang har Tjeckien profilerat sig som en av Ukrainas starkaste försvarare. Sedan Rysslands fullskaliga invasion har vapen, ammunition och politiskt stöd strömmat österut.
Landet har inte heller dragit sig för att öppet kritisera de EU-länder som visat tvekan.
– Tjeckien tar den nya utrikespolitiska situationen i Europa på stort allvar. Det är framför allt Rysslands anfallskrig mot Ukraina som spelat en stor roll i att vi får Tjeckien att bli en mer aktiv spelare inom EU-politiken, säger direktören för Tjeckiens institut för internationella relationer Mats Braun.
Braun menar att solidariteten med Ukraina är förankrad i Tjeckiens historia och erfarenheterna av att tvingas leva under sovjetiskt förtryck.
– Tankarna går lätt tillbaka till 1968 och den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien. Dessutom finns det en stark närvaro av ukrainare i det tjeckiska samhället då Tjeckien varit det land som tagit emot mest ukrainska flyktingar per capita.
Vidare vill den sittande center-högerregeringen enligt Braun förvalta arvet efter Vaclav Hável, den första tjeckiska presidenten efter kommunismens fall, med ett starkt fokus på demokrati och mänskliga rättigheter.
– Ur det perspektivet är det naturligt att Tjeckien engagerar sig starkt i frågan om Ukraina, säger han.
Krigströttheten ökar
Men samtidigt som regeringen positionerat Tjeckien som en av Ukrainas främsta försvarare i EU växer en krigströtthet fram bland tjeckerna.
Pavel Hajek menar att den högerpopulistiska retoriken i Tjeckien har fått nytt bränsle i och med kriget i Ukraina men att mekanismerna är bekanta.
– I snart tio år har tjeckisk politik präglats av antinationalistisk och invandringskritisk retorik. Nu riktar man bara samma budskap mot ukrainare, säger han.
Han beskriver hur populistiska partier utnyttjar enskilda händelser, ofta lösryckta eller obekräftade, för att väcka misstro.
– Jag hörde till och med i parlamentet hur någon pratade om ett slagsmål på en bar som en ukrainsk flykting ska ha startat. Det är bara lösryckta historier, men de sprids för att väcka hat, säger Hajek.
Hajeks kurskamrat Adam Kočvara delar oron över den allt hårdnande retoriken i fråga om stödet till Ukraina och de ukrainare som befinner sig i Tjeckien. Han efterlyser ett tydligare politiskt ledarskap för att förklara varför hjälpen är nödvändig inte bara för Ukraina, utan också för Europa.
Populisterna skor sig på missnöjet
Den hårdnande retoriken kring Ukraina märks tydligt i Tjeckiens politiska landskap. Den högerpopulistiska oppositionen lockar väljare med löften om att omfördela Ukrainastödet till inhemska behov.
Ledaren för oppositionspartiet ANO Andrej Babiš har hotat med att lägga ned det tjeckiska initiativet om att förse Ukraina med artillerigranater om han blir premiärminister efter höstens parlamentsval.
– De flesta förstår att vår säkerhet och livsstil hotas av Ryssland, men samtidigt tycker de att vi lägger för mycket pengar på stödet till Ukraina och det ogillas, säger statsvetaren Otto Eibl vid universitet i Brno.
Eibl menar att den högerpopulistiska oppositionen spelar på känslor av rädsla och ilska för att vinna stöd hos väljarna.
Han pekar ut den japanskfödda partiledaren Tomio Okamura och tidigare statsministern och miljardären Andrej Babiš som politiker som på varsitt sätt riktar udden mot stödet till Ukraina.
– Okamura är ”anti-allt” eftersom han inte gillar ukrainare och påminner sina anhängare om att brottsligheten har ökat, vilket enligt officiell statistik är en överdrift, medan Andrej Babiš ramar in frågan i termer av fred och ekonomi för att ta avstånd från Okamura, förklarar Eibl.
Kursändring i EU-politiken?
Högerpopulisternas framfart kan innebära en kursändring i EU för Tjeckien som under den sittande regeringen tagit avstånd från grannländerna Ungern och Slovakien och deras mer Rysslandsvänliga politik.
En seger för Babiš kan späda på EU-skepsisen och göra Tjeckien till en mindre tillförlitlig partner i förhållande till EU och Ukraina.
– Om oppositionspartiet ANO vinner kommer landets linje gentemot Ukraina sannolikt att påverkas, men mycket beror på vem de bildar regering med, säger forskaren Jakub Stauber vid Karlsuniversitetet.
Om ANO samarbetar med moderata partier blir förändringen sannolikt mer begränsad, menar Stauber.
– Men om de vänder sig till ytterhögern riskerar linjen att bli betydligt mindre Ukrainavänlig, fortsätter han.
Många tjecker ser utvecklingen i grannlandet Slovakien med den proryske premiärministern Robert Fico som ett varsel om den väg Tjeckien kan slå in på om högerpopulisterna vinner höstens parlamentsval.
– Vi har sett vad som hände i Slovakien. Jag säger inte att Babiš är en ny Fico, men jag är rädd att Tjeckien är på väg i en riktning där relationen till Ryssland blir varmare och stödet till Ukraina svalnar. Det skrämmer mig, säger studeranden Sarah Thomková.