Pressfriheten i världen fortsätter att försvagas för sjunde året i rad, enligt pressfrihetsindex som årligen sammanställs av Reportrar utan gränser.
En särskilt oroande trend är mediernas ekonomiska situation som för första gången i indexets historia klassas som ”svår” i ett globalt perspektiv.
Orsakerna är bland annat kraftigare ägarkoncentration, minskade annonsintäkter, bristande offentligt stöd och teknikjättarnas dominans på reklammarknaden.
Politiker ”kan dra åt skruven”
Mediernas svaga ekonomi inverkar direkt på deras möjligheter att agera fritt och oberoende.
– En svag ekonomi gör medierna mer utsatta för ekonomiska påtryckningar. Politiska aktörer kan dra åt skruven när det kommer till finansiering av statliga medier, säger Thomas Slätis, vice ordförande för Reportrar utan gränser i Finland.
Också för kommersiella medier kan ett skört finansiellt läge innebära snävare och mer kontrollerat innehåll.
– Där finns det en risk att det ekonomiska läget kan användas för att styra innehållet på ett sätt som medians ägare önskar göra. Det här är inte något som gagnar pressfriheten, tillägger Slätis.
Den ekonomiska situationen för medier är kritisk i 89 procent av de undersökta länderna.
Norge i täten, Estland har gått om Finland
Norge behåller förstaplatsen för nionde året i rad, medan Estland klättrar till andra plats och blir därmed bäst i EU när det gäller pressfrihet.
Nederländerna kommer på tredje plats, följt av Sverige på fjärde och Finland på femte plats.
Finlands position har varit oförändrad sedan 2022, med vissa positiva förändringar.
Bland annat har journalisters säkerhet blivit bättre. Också med avseende på mångfald, riktade trakasserier och självcensur har läget blivit lite bättre.
– Man kan alltid vara glad åt att Finland ligger nära toppen. Finland har ändå utmaningar med index som mäter mediernas diversitet, självcensur och trakasserier mot journalister, säger Thomas Slätis.
Klyftan växer mellan Norden och Ryssland
Klyftan mellan Norden och Ryssland har vuxit ytterligare, i och med att Ryssland har fallit till plats 171 av sammanlagt 180 länder.
Det betyder att Ryssland hör till de auktoritära länder där faktabaserad informationsförmedling praktiskt taget inte existerar.
Situationen är särskilt allvarlig i 42 länder där över 56 procent av världens befolkning bor. I dem är pressfriheten mycket begränsad eller obefintlig.
Särskilt oroande är utvecklingen i Östeuropa och Centralasien. Där har nedgången varit kraftigast globalt.
I Gaza har närmare 200 anställda inom media dött i israeliska angrepp. 43 av dem har dödats medan de skötte sina arbetsuppgifter.
Kina är det land som fängslar flest journalister, och landet kommer tredje sist vad gäller pressfrihet. Nordkorea och Eritrea kommer näst sist respektive sist.