En sovjetisk rymdsond som kretsat runt jorden i över 50 år ska återvända till jorden omkring den 9–10 maj.
Ingen vet exakt var den kommer att landa. Det man vet är att det inte kommer att bli en mjuk landning.
Sonden uppskattas träffa jordytan med en hastighet på uppemot 70 meter per sekund, eller mer. Största delen av jordens yta är täckt av vatten, vilket gör det sannolikt att sonden kommer att landa i ett av världshaven.
Kosmos 482, som väger nästan 500 kilogram, kommer att kraschlanda utan att någon har kontroll över landningsbanan.
Enligt rymdfartssajten space.com har experter jämfört det här med ett meteoritnedslag.
Skyddas av hårdbarkat skal
Ursprungligen skulle Kosmos 482-sonden fara på en cirka 40 miljoner kilometers färd till vår grannplanet Venus.
Ett raketfel ledde till att sonden aldrig lyckades slita sig loss från jordens dragningskraft. Den, eller åtminstone en del av den, har kretsat runt jorden ända sedan mars 1972.
Rymdfarkoster och satelliter som inte är avsedda för att återvända till jorden är vanligtvis inte heller utrustade med skydd som krävs för att göra återinträde till jorden.
Värmen och påfrestningen som bildas i atmosfären brukar leda till att åtminstone en stor del av farkosten brinner upp innan den når marken. I regel strävar man också efter att genomföra ett kontrollerat återinträde för att undvika fara för bosättning eller infrastruktur.
Den sovjetiska sonden i fråga tros vara ett av undantagen.
Venus har en glödhet atmosfär och ett förkrossande tryck som motsvarar 90 gånger jordens. Därför har sonderna som riktats mot Venus varit bepansrade med ett skyddande hölje som ska tåla slit och hetta.
Kosmos 482 är veterligen utrustad med fallskärm för att landa mjukt på Venus, men experter förhåller sig skeptiskt till att skärmen nu skulle veckla ut sig efter alla dessa år.
Artikeln korrigerad 5.2.2025 kl. 14:20: Sonden som väntas kraschlanda heter Kosmos 482, inte Venera 4, som det stod i en tidigare version av artikeln. Kosmos 482 är en så kallad systersond till Venera-sonderna.