Borgå stads hyresbolag vill producera all sin el själva – ett första steg är att lagra energin

Nästan hälften av Borgå stads hyresbostäder har solpaneler. Nu förhandlar man om möjligheten att lagra solenergi i batterier.

Brandbackens servicehus i Borgå har solpaneler på taket.
Brandbackens servicehus i Borgå fick solpaneler 2021. Solpaneler är både en miljöhandling och ett sätt att spara pengar. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Solpaneler som tar tillvara den värdefulla energin är en allt vanligare syn i Borgås gatubild. Inte minst när Borgå stads hyreshuskoncern, A-bolagen, helhjärtat har gått in för att lägga paneler på alla nya fastigheter som byggs och alla gamla som renoveras.

Den stora utmaningen är att lagra energin när solen lyser som mest, så att energin kan användas när solen är en bristvara.

Just den här tidiga majdagen tittar solen fram sporadiskt och panelerna når inte sin fulla kapacitet. Men en solig vårdag kan panelerna på alla 25 flerbostadshus producera 1,2 megawattimmar el.

En megawattimme är lika mycket som 1 000 kilowattimmmar. Som jämförelse förbrukar ett småhus i Finland mellan 5 000 och 25 000 kilowattimmar per år beroende på uppvärmningssätt och vatten- och elkonsumtion. En hårfön förbrukar ungefär 1 kilowatt i timmen.

Ett tegelhus i tre våningar byggt år 200. På taket finns solpaneler.
Huset på Frans Emil Sillanpääs gatan 4 är byggt 2007. Huset var provkanin och var det första huset att få solpaneler 2020. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Batterier skulle kunna lagra energin

År 2020 satte A-bolagen den första solpanelen på ett av sina hus. Fastigheten är ett flervåningshus från 2007 i Hornhattula i utkanten av Borgå centrum. Försöket på Frans Emil Sillanpääs gata var så lyckat att man beslöt att installera solpaneler på många fler hus.

Sedan dess har alla nybyggen eller hus som renoverats fått solpaneler, och nu har allt som allt 25 bostadshelheter av 60 solpaneler på taket.

Byggarbetare placerar betongelement till höghus med hjälp av en lyftkran.
De nya husen på Gördelmakaregatan kostar 24 miljoner och är bolagets största projekt hittills. Flervåningshusen består av vanliga hyreslägenheter, seniorlägenheter och servicebostäder. Foto från taklagsfesten i december 2024. Bild: Leo Gammals / Yle

Nu har koncernen sänkt takten och installerar bara solpaneler på nybyggen. Ett av dem är det nya huset på Gördelmakaregatan 8 i Borgå. Det är inflyttningsklart 2026 och ett av A-bolagens största projekt.

Gördelmakaregatans husbolag blir också det första som får elbilsladdning. Planen är att invånare med elbil ska kunna ladda billigare under de perioder då solen ger mest energi, det vill säga från mars till september.

– Om invånarna behöver en kilowatt och det kommer en halv kilowatt från panelen så skulle de bara behöva betala för hälften av elen, säger A-bolagens fastighetsdirektör Teppo Riski.

Han berättar också att man som bäst utreder möjligheten att få batterier kopplade till solpanelerna. Det skulle göra det möjligt att spara elen som solpanelerna producerar.

Riski vill inte berätta mer om vilka fastigheter det gäller eller vem koncernen förhandlar med.

En man sitter vid en dator och ser glad ut.
Teppo Riski säger att A-bolagen alltid väljer det energisnålaste alternativet. Men nya lösningar kan inte heller vara för dyra. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Hälften av solenergin går tillbaka in i nätet

I slutet av 2024 gick A-bolagen med i Borgå stads klimatnätverk. Klimatpartner är företag och organisationer i Borgå som har satt upp egna klimat- eller miljömål.

Teppo Riski säger ändå att det nya samarbetet inte har påverkat koncernen desto mer, eftersom man redan följer stadens strategi och har egna ambitiösa klimatmål.

Bland annat ska A-bolagen öka sin elproduktion till 30 procent av det egna elbehovet fram till 2027. Koncernen ska också energirenovera och bygga nya byggnader med strukturella och tekniska lösningar som strävar efter energiklass A.

Brandbackens servicecentrum fotat uppifrån luften.
I Brandbackens servicehus gick det åt en hel del el. Därför ville A-bolagen sätta solpaneler på husets tak. Bild: A-bostäder

De solpaneler som nu finns på husen ger 32 procent av all den el som A-bolagen använder, men all el går inte att använda på plats och ställe. Ungefär hälften går tillbaka till elnätet.

– Vi skulle vilja producera all vår el själva, men på grund av den finska vintern är det inte så lätt.

För några år sedan utredde A-bolagen om man skulle kunna ta i bruk vindkraft för att producera el. Men projektet avslutades i fjol eftersom leverantören inte fick vindkraftverket att fungera som det borde.