Allt hopp börjar nu vara ute om att få en lösning på den krissituation som uppstått kring antalet gymnasieplatser i Vasa i höst.
En av de föräldrar som engagerat sig i frågan är Maria Ehrnström-Fuentes, biträdande professor vid Hanken i Vasa. Ehrnström-Fuentes är uppgiven och besviken.
– Mest upprörd är jag över att vår egen stads tjänstemän inte står på våra barns sida. Vi ska inte behöva läsa i tidningen att det är ”kört” för årets nior att kunna komma in på gymnasiet. Vi förväntar oss att våra tjänstemän stöder våra barn och ser till att deras potential kan uppnås. Inte att man säger ”Sorry, ni får komma igen nästa år.”
Ehrnström-Fuentes och en rad andra föräldrar skrev nyligen en gemensam insändare om frågan till Vasabladet.
Men trots föräldrarnas rop på hjälp verkar ingen lösning vara på väg. I år är gymnasieplatserna ohjälpligen för få.
Bildningsdirektören: Ingen ändring längre möjlig för i höst
Enligt stadens bildningsdirektör Christina Knookala kommer det inte att ske någon förändring av antalet platser för i höst.
Sedan krisen seglade upp har man försökt hitta lösningar, men det hela strandar enligt Knookala på reglerna som omger systemet med gemensam ansökan och antagning. Systemet upprätthålls av Utbildningsstyrelsen, som delar ut studieplatserna enligt elevernas medelbetyg.
Senast den 14 februari måste antalet studieplatser vid varje läroinrättning meddelas till Utbildningsstyrelsen och det har enligt Knookala visat sig vara omöjligt att i efterskott lägga till fler platser.
– Sista ordet är sagt för den här hösten. Det handlar också om att kunna garantera att alla sökande blir likvärdigt behandlade, endast Utbildningsstyrelsen har uppgifterna om vilka elever som har företräde, säger Knookala.
Att en elev blir utan gymnasieplats betyder inte att hen kommer att stå helt utan studieplats i höst, påpekar Knookala.
– Det finns nog studieplatser på andra stadiet i vår närregion, så alla garanteras en studieplats.
Maria Ehrnström-Fuentes anser att det resonemanget är bristfälligt. För en ung person som tvingas nöja sig med en studieplats som hen egentligen inte ville ha, kan det bli svårt att hitta studiemotivationen, tror hon.
– Vasa måste ta sitt ansvar och ha lite luft i platserna, så att det här inte leder till stort lidande för ungdomarna.
Orimlig press på de unga
Ehrnström-Fuentes lyfter fram att högstadiet är en skör tid för många unga. En del vaknar för sent till att det medelbetyg som krävs för en plats på ett gymnasium i Vasa är så högt som det är idag.
Förra året krävdes ett medeltal på 8,67 för att bli antagen till Vasa övningsskola. För att komma in på Vasa gymnasium krävdes i fjol 7,5 i medeltal. Med det ökade söktryck som råder riskerar det krävas ännu bättre betyg av eleverna i år.
– Det är bra att motivera eleverna i högstadiet att satsa på skolan. Men om medeltalet som krävs för att komma in på gymnasium hela tiden klättrar uppåt leder det också till mer utmattning, stress och mentalt illamående, exakt det som alla varnar för, säger Ehrnström-Fuentes.
Enligt Ehrnström-Fuentes är misstaget som skett med platserna i år oförsvarligt. Hon kan inte förstå att kommunikationen inom staden fungerar så dåligt att politikerna kunde fatta ett beslut som minskar antalet gymnasieplatser, samtidigt som årskullen som ska konkurrera om platserna är ovanligt stor.
Kommunerna kan med sina sparbeslut totalt förstöra för en ung individ som ännu inte ens har fått pröva sina vingar
Maria Ehrnström-Fuentes, förälder
Samtidigt har läroplikten för några år sedan höjts till 18 år och Ehrnström-Fuentes känner att allt ansvar nu läggs på eleven med föräldrar.
– Det är under all kritik att vi nu har en situation där väldigt många barn, som har den här utvidgade läroplikten, eventuellt inte kommer in på den utbildning som de själva har valt, utan de förväntas gå till någonting som är ledigt.
Hon påpekar att konkurrensen om gymnasieplatserna ofrånkomligen även kommer att leda till större konkurrens om studieplatserna vid yrkesskolorna. Vem förlorar i slutänden? Jo, de barn som lämnar den grundläggande utbildningen med lägst betyg.
Pressen på eleverna riskerar på det hela taget bli orimlig, anser Ehrnström-Fuentes.
– Vi måste absolut ha mera utrymme på skolorna så att det inte leder till en situation där ungdomarna i värsta fall lägger av innan de ens har försökt, därför att det är så svårt.
Politiker medger misstag
Bakom krisen finns ett sparbeslut som stadsfullmäktige i Vasa fattade våren 2024. Söktrycket till Vasa gymnasium brukar vara lagom för två klasser och tidigare försök med tre klasser ledde till att inte alla platser fylldes. Skolan lider samtidigt av utrymmesbrist.
Politikerna fattade således ett beslut om att spara pengar genom att slopa den tredje klassen på Vasa gymnasium.
I dag medger många av dem att man fattade fel beslut, eftersom man saknade den viktiga informationen att det är en ovanligt stor årskull som nu avslutar årskurs nio inom den grundläggande utbildningen. Under en handfull år framöver kommer årskullen att vara större än normalt.
Försök att korrigera misstaget har gjorts, men alla försök har strandat.
Anne-Marie Viinamäki (Saml) har fungerat som ordförande för Utbildningsnämnden under den gångna valperioden. Då Viinamäki insåg vad som höll på att ske ansåg hon att staden måste skjuta till de pengar som behövs och på kort varsel öka antalet platser vid Vasa gymnasium.
– Sedan förstod jag att det inte går att lägga till platser mera i vår, det vi har meddelat Utbildningsstyrelsen gäller. Och skolan har inte rätt att poängsätta elever och göra egna val, säger Viinamäki.
Viinamäki medger att politikerna har gjort bort sig.
– Vi hade inte förberett oss på den här situationen och vi måste ta lärdom av det här. Det här är mycket ledsamt och sorgligt, det känns inte alls bra.
Också Ulla Granfors, ordförande för SFP-gruppen, anser att gymnasierna i Vasa borde kunna ta emot alla elever som har något av stadens gymnasier som förstahandsval. Granfors anser att det är synd att beslutet om antal gymnasieplatser så tidigt på året ska meddelas Utbildningsstyrelsen och undrar om det verkligen inte går att rucka på reglerna i ett sådant här läge.
– Jag har själv skickat frågan till minister Anders Adlercreutz, men tyvärr ännu inte fått något svar, säger Granfors.
Granfors partikollega i fullmäktige, Frans Villanen, har även han varit villig att snabbt fatta nya beslut för att rädda situationen, men nu tvingats inse att det ser dåligt ut för årets nior.
– Vi har ett ansvar att se till att alla våra ungdomar får en utbildningsplats efter högstadiet och det ansvaret kan vi inte bortse ifrån. Här har vi nog inte riktigt lyckats, säger Villanen.
Villanen anser att det bör finnas en betygsgräns för att bli antagen till gymnasiestudier, men medger att läget ser ut att bli omänskligt tufft för årets nior.
– Så högt som medeltalet ser ut att bli nu tycker jag inte att det ska få vara.
Politik brukar kallas det möjligas konst. Om den politiska viljan finns över partigränsen borde det gå att hitta en lösning. Har politikerna då inga äss i rockärmen?
– Om det ska komma en lösning i det här skedet borde den komma från Helsingfors, säger Villanen och hänvisar till ministeriet och Utbildningsstyrelsen.
Lösning utlovas inför hösten 2026
Samtidigt blickar både politiker och tjänstemän framåt mot hösten 2026. Den årskull som då ska inleda studier på andra stadiet är ännu större än årets.
Samtliga är överens om att Vasa gymnasium måste ha en tredje nybörjargrupp hösten 2026.
Samtidigt kommer väggarna emot i Vasa gymnasium, konstaterar bildningsdirektör Christina Knookala.
– Det är nog utrymmesbristen som är vårt stora dilemma och det som vi försöker hitta en lösning för. Vi söker i närområdet utrymmen som vore möjliga att ta i bruk tillfälligt. Jag hoppas att vi lyckas med det så att vi kunde svara på den efterfrågan som finns, åtminstone under de fyra-fem åren som vi har större årskullar, säger Knookala.
Enligt Maria Ehrnström-Fuentes är det naturligtvis bra och nödvändigt att staden jobbar på att hitta en lösning till hösten 2026. Samtidigt anser hon att det är oförlåtligt att årets nior hamnar i kläm.
– Det är elevens framtid som står på spel. Samtidigt kan kommunerna med sina sparbeslut totalt förstöra för en ung individ som ännu inte ens har fått pröva sina vingar, säger Ehrnström-Fuentes.
Tidigast den 12 juni får de unga besked om studieplats.