Inlärningscentret på Raseborgs sjukhus har kört i gång – målet är språkbad för finskspråkiga

Västra Nylands välfärdsområde erbjuder praktik på nytt sätt på den vårdavdelning som tidigare hörde till HUS. I den första gruppen var det ändå bara svenskspråkiga studerande.

En grupp sjukvårdspersonal, två kvinnor och en man, står i en sjukhuskorridor, iförda mörkblå arbetskläder.
Astrid Johansson, Marco Esposito och Pernilla Sjöberg har varit de första provkaninerna i Ekenäs som prövat på ett mer självständigt sätt att göra praktik. Välfärdsområdet vill fortsätta sprida modellen till flera avdelningar och serviceområden. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Praktiken fungerar så att vårdstuderande från olika skolor och med olika studieinriktningar bildar en egen liten grupp som jobbar tillsammans. Praktikanterna får en rätt självständig och aktiv roll där de tar ett större ansvar och själva planerar klienternas vård och övervakning.

Den här modellen kallas team learning på engelska, alltså man lär sig av varandra.

Vårdstuderande lär sig praktiskt vårdarbete via kamratstöd

På välfärdsområdesspråk heter det mångprofessionellt inlärningscenter och det som finns på Raseborgs sjukhus i Ekenäs är en inlärningsmodul.

– Det kommer en större grupp studerande, fler än vad vi vanligtvis tar emot. Det här i stället för att en studerande följer en handledare under dagen, förklarar sjukskötaren Bodil Engberg.

Engberg är projektchef för inlärningsmodulen vid Raseborgs avdelning 1, alltså den tidigare komboavdelningen vid Raseborgs sjukhus.

Avdelningen drivs sedan årsskiftet (1.1.2025) av Västra Nylands välfärdsområde.

En sjuksköterska i en sjukhusmiljö.  Hon står framför en receptionsdisk där sjukvårdspersonal hanterar administration och mottagning.
Bodil Engberg vill att inlärningsmodulen i Ekenäs ska fungera som språkbad för studerande men också för finskspråkig vårdpersonal som vill bättra på sin svenska. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Praktikanterna är ändå inte ensamma om att fatta alla beslut. De har också handledare, men de fungerar mera som mentorer, förklarar Bodil Engberg.

Modellen kommer från Esbo sjukhus och i Borgå har man också fungerande mångprofessionella inlärningsmoduler och -enheter.

I den grupp som i april inledde sin praktik på vårdavdelningen i Ekenäs finns blivande närvårdare, närvårdare som specialiserar sig och blivande sjukskötare.

– Det vi gärna hade haft med i gruppen är en praktikant som studerar fysioterapi, säger Bodil Engberg.

Det skulle ha gett praktiken ännu större bredd, tillägger Bodil Engberg och ger som exempel att hen skulle ha kunnat hjälpa patienterna men också studerandena med rätta tekniker vid bland annat lyft.

En miljon till tvåspråkiga social- och hälsovårdstjänster

Det som också fattas i den här första gruppen är finskspråkiga studerande eller vårdpersonal som vill språkbada i svensk miljö.

Det var och är nämligen välfärdsområdets mål; att förbättra såväl personalens som vårdstuderandes kunskaper i svenska och deras förståelse för tvåspråkighet.

För det här har Västra Nylands välfärdsområde, Östra Nylands välfärdsområde och HUS lovats ett statsbidrag på en miljon euro för åren 2024–2027.

Vårdarbete på svenska för finskspråkiga kör igång i Raseborgs sjukhus

Statsbidraget för den första perioden fördelades så att HUS fick 450 000 euro, Västra Nylands välfärdsområde 400 000 euro och Östra Nylands välfärdsområde 150 000 euro.

Statsbidraget används till tre delprojekt. Förutom det mångprofessionella, tvåspråkiga inlärningscentret vid Raseborgs och Borgå sjukhus, där alla tre aktörer är med, utvecklar HUS och Västra Nylands välfärdsområde distans- och digitala tjänster. HUS håller på att utveckla en modell för internationell rekrytering för att stödja tillgången till arbetskraft på svenska.

– Vi har utvecklat en översättningsapplikation som översätter från finska till svenska och från svenska till finska för att förbättra tillgången till svenskt material, säger Kia Leidenius som är specialsakkunnig på enheten för svensk service vid Västra Nylands välfärdsområde.

Västra Nylands välfärdsområdes personal använder redan den här applikationen. Den är för internt bruk, till exempel för text som sätts ut på välfärdsområdets intranät. Kia Leidenius betonar att det som går ut externt, till klienterna och på webbsidorna språkgranskas.

En kvinna står på en balkong med träd och byggnader i bakgrunden. Hon har på sig en mörkblå skjorta och ett halsband med ett hängsmycke.
Västra Nylands välfärdsområde har ett specialuppdrag att utveckla de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna i hela landet. Kia Leidenius är en av experterna som jobbar med svenska frågor vid välfärdsområdet. Bild: Privat

Vissa distanstjänster på svenska har centraliserats. Distanshemvård och dagverksamhet på distans sköts av ett team i Raseborg och distanstjänsten för rehabilitering ska småningom skötas av det tvåspråkiga Raseborgsteamet för att garantera service på svenska.

Har ni vid välfärdsområdet redan sett resultat, har det blivit lättare att kommunicera på svenska?

– Projektets första år har ganska långt gått till planering, men till exempel hoppas vi kunna genomföra språkbadskonceptet för personalen redan i vår och sedan i höst. Men ser vi ett år tillbaka så har mycket förbättrats vad gäller de språkliga rättigheterna. Det visar vår personal- och invånarenkät som vi gjorde vid årsskiftet, säger Kia Leidenius.

Leidenius tillägger att det tar lång tid att bättra på språkkunskaper och inställning till språk. Internt har tillgången till material på svenska ökat och språkfrågan har blivit mer synlig.

Västra Nylands välfärdsområde, Östra Nylands välfärdsområde och HUS har redan ansökt om fortsatt finansiering för att förbättra de svenska social- och hälsovårdstjänsterna. Summan de ansöker om är densamma som i fjol, det vill säga en miljon euro.

Studerande gillar ny praktikmodell

Tillbaka till Raseborgs avdelning 1 vid Raseborgs sjukhus, där fem svenskspråkiga vårdstuderande just avslutat sin fyra veckor långa praktik.

Hur har det känts att jobba mer självständigt tillsammans med andra praktikanter?

– Jättebra, jag trivs jättebra också med den riktiga personalen och vi har haft bra undervisning, säger Ekenäsbon Marco Esposito som är närvårdare och som specialiserar sig inom sjukvård och omsorg.

En man står i en sjukhuskorridor iklädd mörkblå arbetskläder. Bakom syns medicinsk utrustning och konstverk på väggen.
Marco Esposito har redan en närvårdarexamen inom mental- och missbrukarvård. Efter praktiken får han ytterligare en examen. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Esposito studerar vid Axxell i Karis. Det gör också Tenalabon Pernilla Sjöberg, som studerar till närvårdare.

– Personalen har tagit fint emot oss, vi har fått ta ansvar och prova på allt möjligt, säger Pernilla Sjöberg.

Hon har redan jobbat inom hemvården och det tänker hon fortsätta med, men nu med pinfärsk examen.

– Det har varit intressant att se den här delen. Våra klienter vårdas ofta på vårdavdelningen innan de återvänder hem. Och nu vet jag hur de har det här om hemvården skickar hit dem, säger Pernilla Sjöberg.

Kvinna klädd i blå arbetskläder. Hon står i en sjukhuskorridor med konstverk på väggarna.
Pernilla Sjöberg har jobbat cirka fyra år inom hemvården i Tenala. Tidigare på läroavtal, nu med närvårdarexamen. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Helsingforsbon Astrid Johansson studerar till sjukskötare på Arcada. Hon har siktet inställt på att bli barnmorska.

Hon blev själaglad över att hon fick praktikplats i Ekenäs.

– Att få praktikplats om man studerar vid en högskola eller yrkeshögskola är väldigt svårt. Det är som en tävling, den som är snabbast får praktik, säger Astrid Johansson och tillägger att praktikplatserna läggs ut på nätet och de reserveras genast.

Också Pernilla Sjöberg fick back första gången hon bad om praktikplats på just den avdelning där hon nu har praktiserat.

Kvinna klädd i blå arbetskläder. Hon är på ett sjukhus, i en korridor och håller i en dörr där det står personal.
Astrid Johansson vill jobba med gravida och nyfödda barn, men tycker det är viktigt att få en inblick i hur vården sköts i andra delar av en människas liv. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Samarbete med skolor är till nytta också för välfärdsområdet

Det senaste året har varit extra besvärligt att hitta en praktikplats för studerande från Axxell eftersom delar av Raseborgs sjukhus verksamhet stegvis har övergått från HUS till Västra Nylands välfärdsområde och då har det varit jobbigt, inte endast för praktikanter utan också för personalen på sjukhuset eftersom många har fått ny arbetsgivare.

Bodil Engberg, sjukskötare vid Västra Nylands välfärdsområde, men ännu en tid projektchef för inlärningsmodulen vid Raseborgs avdelning 1, hoppas att den nya praktikmodellen gör det lättare för yrkesutbildaren Axxell att få ut sina studerande på praktik.

– Vi hoppas på fortsatt samarbete med Axxell i framtiden så de kan hålla kvar sin sjukvårds- och omsorgslinje.

En grupp sjukvårdspersonal, tre kvinnor och en man, står i en sjukhuskorridor, iförda mörkblå och vita arbetskläder.
Den första praktiken, eller inlärningsmodulen, med fem studerande pågick i fyra veckor, vilket är i kortaste laget. Sex veckor skulle vara det optimala, säger Bodil Engberg som står längst till höger. De övriga, sett från vänster är Astrid Johansson, Marco Esposito och Pernilla Sjöberg. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Att skolan kan hålla kvar sin närvårdarlinje gagnar också välfärdsområdet.

– Flera som varit på praktik på Esbo sjukhus har stannat kvar där, så vi hoppas också på många nya arbetstagare, säger Bodil Engberg.