Åbo stad samarbetar aktivt med polisen i Sydvästra Finland, Egentliga Finlands välfärdsområde och andra centrala aktörer för att stärka barnens och de ungas välbefinnande.
Polisens statistik visar att rån och fall misshandel som begåtts på allmän plats har minskat klart i hela sydvästra Finland. Under början av året har det anmälts 27 procent färre rån än under januari–april i fjol.
Minskningen är till och med ännu större då det kommer till våldsbrott gjorda av unga personer. I Åbo har antalet misstänkta våldsbrott begångna av under 15-åringar under början av året halverats.
| Åbo | 2023 | 2024 | Jan-Apr 2024 | Jan-Apr 2025 | Minskning | % |
| Under 15-åringar | 204 | 273 | 131 | 66 | -65 | -50 % |
| 15–17-åringar | 404 | 461 | 192 | 102 | -90 | -47 % |
En poliskoordinator inledde i början av året sitt arbete. Äldre konstapel Reetta Vainio koncentrerar sig särskilt på att förebygga störande beteende bland barn under 15 år.
Hon lyfter fram situationen i Åbos meröppna bibliotek, där ungdomar störde och betedde sig osakligt. Tack vare samarbete mellan olika ungdomsenheter inom staden, polisen och välfärdsområdet lyckades man lugna ner situationen på biblioteken.
Också på stan i Åbo har situationen blivit lugnare.
– Vi arbetar i Åbo och tillsammans med Åbo stad, men vi ser inga kommungränser. Ett tryggt Åbo är bra för alla i Egentliga Finland. Tillsammans kan vi göra vardagen för unga från hela landskapet tryggare och skala bort oönskade fenomen eller störande beteende, säger Vainio.
Urbex och hissåkning sysselsätter polisen
Två farliga, aktuella fenomen som polisen i Sydvästra Finland försöker stoppa i dag är urbex, att unga bryter sig in i och filmar i obebodda hus, och ungdomar som åker upp och ner i hisschakt ovanpå hisskorgar.
Tack vare det bredare samarbetet får polisen snabbare veta var och när unga begår brott. Då är det viktigt att genast reagera, men också att snabbt utreda brotten.
– Om ungdomar som begått brott upplever att inget händer, att saken inte utreds och de bara väntar och väntar på vilka konsekvenser det blir, så upplever de att polisen inte tar saken på allvar. Ju snabbare vi utreder saken, desto bättre påverkan har det på de unga, säger kommissarie Juhani Malmberg vid polisen i Sydvästra Finland.
Malmberg påpekar att polisen gör ett förebyggande arbete på stan och i skolor, men man kan också använda tvångsmedel, i yttersta fall att gripa en person.
– Det har en stor effekt att en ung person tvingas tillbringa en natt i häkte. Det är viktigt att använda tvångsmedel då det behövs, säger Malmberg.
Sex nya skolungdomsarbetare
Samarbetet mellan Åbo stad, polisen och välfärdsområdet omfattar också andra områden.
I skolorna ska sex nya skolungdomsarbetare börja jobba. Med hjälp av specialungdomsarbetet kommer man i kontakt med ungdomar som man inte når med traditionellt ungdomsarbete.
I de ungas konst- och aktivitetshus Vimma finns på fredagar och lördagar ett nattcafé, en mötesplats med låg tröskel för de unga.
De flesta unga mår bra, men inte alla
Man kan med låg tröskel kontakta kund- och servicehandledningen Facklan i Åbo om man är oroad över sin egen, sitt barns eller en närståendes situation.
I fjol tog Facklan emot mer än 21 000 samtal. Av dem var 420 på svenska, det vill säga 2 procent av alla samtal.
– De flesta samtal handlar om saker som går att lösa genom diskussion per telefon, men många samtal leder också till att vi ingriper då någon ung mår dåligt, säger kundhandledningsdirektör Jenni Kiviluoto vid Egentliga Finlands välfärdsområde.
Polisen, socialarbetare, socialhandledare, sjukskötare och ungdomsarbetare får också information om hur unga mår genom sitt samarbete inom Ankarverksamheten. Det är ett interprofessionellt arbete inom polisstationer som syftar till att främja välbefinnandet hos barn och ungdomar samt att förebygga brottslighet.
– Tyngdpunkten ligger i att stödja de ungas positiva beteende, istället för att straffa dem, säger ledande socialarbetare Reetta Rosenberg vid Egentliga Finlands välfärdsområde.
Både Kiviluoto och Rosenberg försäkrar att man får service på svenska. Den 1 juni 2025 förbättras dessutom service, då två tvåspråkiga personer till börjar arbeta vid Ankarverksamheten.
En svår uppgift är att erbjuda tillräcklig hjälp för de unga. Det gjordes i fjol över 20 000 barnskyddsanmälningar i Egentliga Finland. Alla anmälningar leder till utredningar, men hur länge ska hjälp ges? Här är eftervården synnerligen viktig.
– Vi har möjlighet att reagera snabbare då vi verkar tillsammans. Trots det är det en utmaning att hitta dem som har det sämst ställt, säger Tytti Mäkinen, som är servicechef för eftervården vid Egentliga Finlands välfärdsområde.