Start

Därför är det svårt för staten att stoppa Tiktoks planer i Finland

Politiker är skeptiska mot Tiktok, men staten har inga juridiskt hållbara argument för att förbjuda bolaget från att verka här.

Porträtt på forskardoktor Toni Selkälä vid Åbo universitet.
Toni Selkälä är expert på internationell teknologirätt. Han säger att det är svårt att se varför Tiktok skulle utgöra ett större säkerhetshot än Meta. Bild: Åbo universitet

Det kinesiska sociala medieföretaget Tiktoks planerade etablering som hyresgäst i ett kommande datacenter i Kouvola har väckt en hel del debatt.

Experter har efterlyst en utredning om huruvida etableringen utgör ett säkerhetshot och borde förbjudas.

Dessutom fick Tiktok nyligen en sanktionsavgift på 530 miljoner euro på grund av att den irländska dataombudsmannen inte var övertygad om att data om europeiska användare inte skickas till Kina.

Näringsminister Wille Rydman (Sannf) har också bett företaget som hyr ut datacentret att överväga andra hyresgäster i stället.

Och i ett inlägg på X nu på söndagen så hänvisar Rydman till att Tiktok-ägaren Bytedance kan ha använt datacenter i västvärlden för att få tillgång till Nvidias AI-mikrochip. Sådana här avancerade mikrochip får de annars inte köpa på grund av amerikanska sanktioner.

Kryphålet stängs ändå den här månaden.

”När finländare bedömer olika risker borde de oftare än nu titta på vad som händer i världen. Kinesiska datacenter har använts för tvivelaktiga syften runtom i världen. Om liknande verksamhet skulle börja i Finland, skulle det kunna äventyra många för oss mycket viktiga kommersiella, industriella och politiska intressen”, skriver Rydman.

Men Toni Selkälä som är forskardoktor på Åbo universitet och expert på internationell teknologirätt bedömer att det saknas juridiska grunder för att stoppa etableringen.

– Jag har försökt fundera på om det skulle finnas någon särskild juridisk grund, men jag kan inte hitta någon, säger han.

EU-lagstiftningen sätter gränser

Toni Selkälä påpekar att Tiktok redan är lagligt etablerat inom EU med huvudkontor i Irland, och omfattas därmed av EU:s regelverk för företagsetableringar.

– När ett företag har etablerat sig lagligt inom unionen och har verksamhet inom unionen måste eventuella frågor kring dataskydd och annat hanteras via Irland, eftersom företaget är registrerat där, förklarar han.

Han tillägger att det skulle vara svårt för Finland att ensidigt införa restriktioner utan att bryta mot EU:s principer.

”Säkerhetsargumentet håller inte”

EU-rätten ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa företags etableringar av vissa skäl. I fallet med Tiktoks datacenter skulle det kunna handla om antingen allmän säkerhet eller allmän ordning.

Nationell säkerhet har ofta använts som argument mot kinesiska teknologiföretag, men Toni Selkälä anser att också det här argumentet är problematiskt i sammanhanget.

– Det är svårt att se varför Tiktok skulle utgöra ett större säkerhetshot än andra sociala medier. Om vi accepterar att data skickas till Facebook, Instagram eller X, varför skulle vi då särbehandla Tiktok?, frågar Selkälä.

Fotokollage på Wille Rydman invid ett kommande datacenter i Kouvola.
Näringsminister Wille Rydman är kritisk till Tiktok. Enligt Toni Selkälä skapar det här knappast större entusiasm hos potentiella investerare. Bild: Arkitektbyrån Käppi Oy, AOP, bildbehandling: Risto Laine/Yle

Enligt Toni Selkälä har staten – åtminstone baserat på det man känner till offentligt – inte mycket grund för att ingripa i verksamheten vid datacentret i Kouvola.

Han påpekar att EU:s dataskyddsförordning behandlar alla länder utanför EU på samma sätt och gör ingen skillnad mellan exempelvis USA och Kina.

– Ur dataskyddsperspektivet är alla länder utanför EU eller EES (Island, Liechtenstein, Norge) i samma position. Det görs ingen skillnad på om landet är Ryssland, Kina, Nordkorea eller USA, säger han.

De enda undantagen är 14 länder som EU-kommissionen specifikt har bedömt ha ett tillräckligt högt dataskydd, som i stort sett är likvärdigt med dataskyddet inom EU och EES. Hit hör till exempel Kanada, Japan, Nya Zeeland och Sydkorea.

Politiskt snarare än juridiskt

Toni Selkälä menar att diskussionen kring Tiktoks etablering är mer politiskt än juridiskt motiverad.

– Det verkar som om andra än juridiska argument ligger bakom, och sådana argument räcker vanligtvis inte i domstol, konstaterar han.

Han påpekar att regeringens hållning inte verkar vara konsekvent, när man å ena sidan vill locka investeringar till Finland, men å andra sidan reagerar negativt när investeringar faktiskt kommer.

Han framhåller att ett förbud också kunde skada Finlands rykte som investeringsmål.

– Ett land där en minister i slutändan bestämmer om ett företag får verka i landet eller inte, eller hur svårt det ska vara att etablera sig, skapar knappast någon större entusiasm hos potentiella investerare, säger Selkälä.

Risk för rättsliga följder

Om Finland trots allt skulle försöka stoppa Tiktoks etablering finns det enligt Toni Selkälä en uppenbar risk för rättsliga följder.

– Tiktok skulle helt enkelt kunna överklaga beslutet, både i nationell domstol och i EU-domstolen. Det är ganska klart, åtminstone enligt min mening, att staten skulle förlora ett sådant mål.

Han betonar också att om det finns genuina säkerhetsproblem med Tiktok borde de hanteras på EU-nivå genom gemensam lagstiftning, snarare än genom enskilda nationella beslut som riskerar att skapa ett fragmenterat regelverk inom unionen.