Åboborna var fler än någonsin under den senaste fullmäktigeperioden.
Befolkningen ökade med över 11 000 personer från december 2021 till april 2025, enligt siffror från Statistikcentralen.
– Investeringar är oundvikliga för att möjliggöra att staden ska kunna fortsätta växa, konstaterade borgmästare Minna Arve, Samlingspartiet, då fullmäktige förhandlade om budgeten för år 2024.
I budgeten för 2024 beslöt ledamöterna att staden gör investeringar för 270 miljoner euro. I budgeten för 2025 reserverades investeringar för 330 miljoner euro.
Investeringarna innefattar bland annat stora byggprojekt såsom den nya terminalen i Åbo hamn, dubbelspåret mellan Kuppis och Åbo tågstationer och renovering av flera skolor, bland annat S:t Olofsskolan.
I slutet av år 2025 beräknas Åbos låneskuld närma sig en miljard euro.
Ekonomin led i kölvattnet av enorm reform
Mitt under fullmäktigeperioden trädde en av de största reformerna i Finlands historia i kraft.
Social- och hälsovården flyttades från kommunernas ansvar till välfärdsområdenas ansvar i januari 2023. Åbo kunde då istället lägga större fokus på barn, unga och utbildning. I budgeten för år 2024 reserverades ungefär 75 procent för tjänster som berör barn och unga.
Övergången till välfärdsområdet gjorde samtidigt att Åbo fick mindre statsandelar och blev mer beroende av kommunens skatteintäkter.
I budgeten för 2024 var det inte aktuellt att höja inkomstskatten, men ett år senare var det ekonomiska läget redan så svårt att fullmäktige fick tänka om. Inkomstskatten höjdes med 0,2 procentenheter för att öka inkomsterna med 8,8 miljoner euro.
Sedan inleddes samarbetsförhandlingar där personalresurserna minskades med 50 årsverken för att balansera ekonomin ytterligare.
Åbo fick borgmästare
Fullmäktigebytet sätter punkt för Åbos första fullmäktigeperiod under borgmästarmodellen.
Samlingspartiets Minna Arve valdes till Åbos borgmästare år 2021. Då valdes också SDP:s Piia Elo och De Grönas Elina Rantanen till biträdande borgmästare. Samlingspartiets Ville Valkonen och Vänsterförbundets Mirka Muukkonen delade på en post som biträdande borgmästare.
Syftet med borgmästarmodellen var att förstärka det demokratiska beslutsfattandet. Beredningen av ärenden ska på det viset kopplas till beslutsfattandet på ett starkare sätt.
Alla fullmäktigegrupper var inte helt sålda av borgmästarmodellen. Vänsterförbundet och Sannfinländarna var kritiska, men båda partierna godkände borgmästaravtalet.
Sannfinländarna fick ändå lämna borgmästaravtalet år 2024. Två ledamöter i partiets fullmäktigegrupp motsatte sig skattehöjningarna för år 2025. Det tolkades som att Sannfinländarna inte längre stod bakom det som var överenskommet i borgmästaravtalet, alltså fick de gå ur avtalet.
Borgmästaravtalet förutsätter nämligen att varje fullmäktigegrupp som är med i avtalet följer det budgetförslag som partierna har kommit överens om inför fullmäktigemötet.
Vilket beslut från senaste fullmäktigeperiod påverkade dig mest? Kommentera!