Klara besked från Utbildningsstyrelsen – inget hopp om fler gymnasieplatser i Vasa i höst

Ingen politisk vilja i världen kan längre reparera det misstag som skett i Vasa, då antalet gymnasieplatser skurits ner utan hänsyn till årskullens storlek.

En ung skolelev håller i sin mobiltelefon.
Totalt 63 unga som i första hand har sökt till något av de två svenskspråkiga gymnasierna i Vasa hamnar under antagningsstrecket i år. Bild: Terhi Liimu / Yle

Kurt Torsell är direktör för enheten för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen. Han bekräftar för Yle Österbotten att det inte längre går att lägga till fler nybörjarplatser vid något gymnasium inför höstterminen.

– Det är omöjligt. Den gemensamma elevantagningen öppnade den 18 februari och sista dagen då man ännu kunde göra ändringar i antalet nybörjarplatser var den 14 februari, säger Torsell.

Samma besked har ledande tjänstemän inom Vasa stad redan fått, men uppgivna föräldrar och politiker som skulle vilja rätta till det misstag som begåtts har ändå undrat om sista ordet verkligen är sagt.

Många är mycket ledsna över Vasafullmäktiges förhastade sparbeslut, som lett till ett minskat antal platser på Vasa gymnasium just som årskullen som ska över till andra stadiets utbildning är ovanligt stor.

Någon illvilja från Utbildningsstyrelsen handlar det inte om. Kurt Torsell förklarar att det handlar om juridik. Vasa stad och alla andra med rätt att anordna utbildning är skyldiga att följa de lagar som gäller.

Unga har rätt att söka till vilken andra stadiets utbildning som helst inom hela landet, och därför finns maskineriet som omger gemensam ansökan och antagning.

– Man är bunden till den här gemensamma elevantagningen enligt lag. Det är juridiskt ohållbart om 50 000 unga har sökt studieplats enligt vissa regler och så har man andra regler för 20 eller 30 unga. Så kan en myndighet inte göra.

Kurt Torsell är direktör vid Utbildningsstyrelsen.
När det finns få gymnasier och avstånden är långa så slår det hårdare med högt söktryck och för få platser, förstår Kurt Torsell. Men juridiskt sett är det ändå omöjligt att i efterskott öka antalet gymnasieplatser.

Tekniskt och praktiskt sett vore det inga problem, enligt Torsell. I Vasa stad verkar det finnas politisk vilja att skjuta till pengar för att snabbt starta upp en tredje nybörjargrupp vid Vasa gymnasium.

– Då kunde man plocka in de som inte antagits, men juridiskt sett är det alltså inte möjligt, säger Torsell.

Inga andra städer eller kommuner har heller kunnat ändra antalet platser efter deadline, varken nu eller tidigare år. Ändringar måste alltid göras innan årets gemensamma antagningsprocess startar.

Kurt Torsell påpekar att kommunerna ändå har relativt fria händer när det gäller gymnasieutbildningen. Hur många platser ett gymnasium har ligger i kommunens egna händer att besluta om, statlig finansiering erbjuds per elev. För yrkesskolor är verkligheten en annan, hos dem finns ett maximiantal studerande de får statlig ersättning för.

Totalt sett måste kommunen enligt lag ändå ha studieplatser av olika slag så att det räcker till alla, eftersom elevens läroplikt numera sträcker sig till 18 år.