I Finland kommer en majoritet av köttet vi äter från mjölkkoraser. I regel säljer mjölkgårdar kalvar till köttgårdar när de är några dagar gamla, och där får de sedan växa upp i några år innan de slaktas.
Vissa kallar den finska köttproduktionen för mjölkproduktionens biprodukt.
På senare år har antalet mjölkgårdar minskat drastiskt. Enligt siffror från HK Foods uppgick antalet gårdar med nötkreatur år 2020 till 9 780, förra sommaren hade siffran gått ner till 6 580.
Enligt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK kommer antalet nötkreatur minska med ungefär 40 000 fram till 2032.
Det innebär att Finland då kommer att producera ungefär 20 miljoner kilo mindre kött än vad man gör i dag.
Samtidigt äter finländarna allt mer kött från nötkreatur. Medan antalet nötgårdar minskat under det senaste året har finländarna konsumerat fyra procent mer nötkött.
Kriget i Ukraina fyllde fryslagren
Orsakerna till den ökade konsumtionen är kriget i Ukraina, enligt Livsmedelsindustriförbundet ETL.
När priserna gick upp efter kriget konsumerade finländarna mindre nötkött.
Det ledde samtidigt till att nötköttet lades i fryslager och kunde sedan under därpåföljande år säljas under produktionspris för att locka kunder till butikerna.
Nu har fryslagren tömts och priserna stiger. Och samtidigt har alltså köttproduktionen minskat så butikshyllorna gapar tomma då och då.
Enligt ETL är frågan om Finland nu ska satsa på att öka sin nötköttsproduktion.
– Det kommer ta två till tre år från att man bestämmer sig för att öka produktionen tills maten finns på konsumentens bord, säger Bate Ismail, ekonom på ETL, på en presskonferens.
SLC: Bönderna behöver fler positiva signaler
På svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC är verksamhetsledaren Jonas Laxåback inte överraskad av livsmedelsindustrins utspel.
Han säger att producenterna länge känt till att den globala uppvärmningen minskar köttproduktionen på många håll i världen. Men de finländska uppfödarna har länge kämpat med dålig lönsamhet.
Då behövs det mer än en positiv signal för att uppfödarna skall våga öka köttproduktionen.
På Jeggars gård i Kyrkslätt har Hanna Westman och Rickard Backman ändå valt att satsa på uppfödning av köttkor. Deras ladugård stod färdig år 2020.
De poängterar att Finland har bra tillgång både på vatten och gräs för korna. Samtidigt har de redan nu så många kor som de kan föda upp på sina egna marker.
För att kunna öka produktionen borde de skaffa mera betesmark och bygga ut sin ladugård, och sådana investeringar finns det inga planer på i nuläget.
Dessutom dröjer det länge innan investeringar i mera produktion betalar tillbaka sig.
– En ko som betäcks i sommar föder sin kalv först nästa år. Och sedan tar det ett och ett halvt till två år innan djuret går till slakt, säger Hanna Westman.
Risk för överskott?
En satsning på ökad produktion skulle innebära att hela kedjan från butik till producent går in för att öka produktionen, men oron är att vurmen för nötkött inte är bestående.
– Då är vi en situation där vi plötsligt har ett överskott istället för ett underskott, säger Ismail.
En lösning på problematiken ur ETL:s synvinkel är att Finland då istället kan satsa mer på export. Och orsaken till det är klimatförändringen och torkan som drabbar nötköttsproducenter runtom i världen.
I södra Europa och på många håll i Amerika är torkan så svår att det är svårt att upprätthålla en lika hög nötköttsproduktion. Problemen syns inte i Finland på samma sätt ännu.
– Här finns gräs och vatten som nötkreaturen äter. Södra Europa blir en del av Sahara och torkan blir svår också i Centraleuropa, säger Ismail.
Enligt Ismail borde man ta exportmöjligheter i betraktande när man nu bestämmer sig för om man ska öka nötköttsproduktionen i Finland.
När kommer en snabblösning på nötköttskrisen?
Som Ismail konstaterar finns det ingen direkt snabblösning om man vill se en ökad nötköttsproduktion i Finland.
Men enligt en färsk prognos från Atria kunde en lösning på kort sikt vara att föda upp nötkreatur längre och till större storlek.
Det skulle ge mer kött per slaktat djur, men processen skulle ta några månader och kosta mer.
– Jag tror att vi i så fall kunde se en ökad köttproduktion inom ett halvår, säger Atriachefen Markku Hirvijärvi till Yle.
Texten är utökad med stycket om SLC och Jeggars gård klockan 21:10