Bostadsaktiebolag är beroende av att de som äger lägenheter betalar bolagsvederlag varje månad. Skötselvederlaget går till bland annat värme, avfallshantering, gårdskarl och disponenttjänster.
– Vi har märkt en ökning av obetalda vederlag de senaste åren, säger Kim Lindh.
Han har jobbat som disponent i 15 år och är i dag enhetschef för Retta disponenttjänster i Raseborg.
Värdet på de här lägenheterna sjunker och husbolagen har svårt att få lån
Kristel Pynnönen Andersson, äldre jurist vid Disponentförbundet
Många flervåningshus, bland annat i Ekenäs, är dessutom så pass gamla att bostadsbolagen har tagit renoveringslån till stambyten, nya fönster, balkonger och övriga fasadrenoveringar. Då ska aktieägarna också betala ett kapitalvederlag, eller så kallat skuldvederlag som går till räntor och amorteringar av lånen.
– Vederlagen har stigit och ekonomin har kanske gått neråt. Det gör att människor kanske lämnar obetalt. Vi skickar fler påminnelser och indrivningar än tidigare, säger Kim Lindh.
Allt som har med boende att göra har blivit dyrare. Tidigare kunde FPA bevilja bostadsbidrag för ägarbostad. Det stödet tog slut vid årsskiftet.
Kim Lindh tror inte att det uteblivna bostadsbidraget är orsak till att vederlag blir obetalda, åtminstone inte tills vidare.
– Jag tror dessutom inte att vi har så många med ägarbostäder som har fått bostadsbidrag, det är mera hyresgäster, säger han.
Betalningspåminnelse, varning och i värsta fall besittningstagande
Också Disponentförbundets äldre jurist Kristel Pynnönen Andersson har märkt att bostadsägare lämnar sina bolagsvederlag obetalda. Hon får allt oftare samtal av disponenter som ber om råd.
– Om det blir flera månader obetalt så är det dags för varning och sedan ska man kalla samman till bolagsstämma, säger Kristel Pynnönen Andersson.
Hon tillägger att det kan vara bra med en betalningspåminnelse till bostadsägaren redan efter en månad, det vill säga efter att ett vederlag har blivit obetalt.
– Det är en stor process för ett husbolag att ta en lägenhet i besittning. Det kan vara på sin plats med en diskussion med aktieägaren, vad det beror på. Det har också hänt att husbolaget och aktieägaren har kommit överens om en betalningsplan, berättar Kristel Pynnönen Andersson.
Om bostadsägaren börjar krångla, håller sig undan eller för ärendet till rätten, kan processen med att ta lägenheten i besittning bli både tidskrävande och dyr.
När husbolaget tar en lägenhet i besittning måste ägaren flytta ut. Husbolaget hyr sedan ut lägenheten för att få inkomster till de löpande utgifterna.
Kim Lindh säger att antalet besittningar har ökat, från enstaka fall till flera fall per år i Raseborg.
– Sedan har det efter besittningsbeslut hänt att ägaren fått sin ekonomi ordnad på något vis, men hela proceduren har kostat tid och pengar för husbolaget.
Få bostadsägare dyker upp till bolagsstämmor
Kim Lindh önskar att aktieägarna i ett husbolag skulle vara mer aktiva och delta i bolagsstämmor och annat som har med huset att göra.
– Då är man beredd på att det planeras renoveringar. Nu kan vi ha bolagsstämmor där vi fattar beslut om lån på flera hundratusen euro och det kommer bara fyra till fem människor till mötet.
Ett normalt bolagsvederlag i Raseborg med omnejd ligger i dag på mellan 4,50–5,50 euro per kvadratmeter säger Kim Lindh.
Är ett lågt bolagsvederlag tecken på att husbolaget är välskött?
– Det borde vara så, men jag vågar nästan påstå att här i Västnyland, där många höghus är byggda på 60- och 70-talet så bör man se på många andra saker. Har det gjorts renoveringar och finns det pengar på kontot, säger Kim Lindh.
Husbolagskonkurser har också ökat
På senare år har det också hänt att bostadsaktiebolag har gått i konkurs. Så skedde bland annat i Hangö hösten 2024. För aktieägarna är det här en katastrof eftersom de förlorar både sina hem och de pengar de lagt ut på bostaden.
– Konkurserna har tyvärr också ökat, säger Kristel Pynnönen Andersson, jurist vid Disponentförbundet.
Att ett husbolag går i konkurs kan bero på flera saker: dåligt skött ekonomi och/eller dåligt skötta renoveringar.
Pynnönen Andersson talar också om en trend när folk flyttar bort från orter där det tidigare varit industri och annan verksamhet. Kvar på orten blir många tomma lägenheter.
– Värdet på de här lägenheterna sjunker och husbolagen har svårt att få lån. Husbolaget är kanske inte heller villigt att satsa på renoveringar.
Kristel Pynnönen Andersson blir också kontaktad i sådana här fall.
– Här kan vi fundera på olika strategier, för att rädda aktieägarna. I stället för att göra stambyte i hela huset kunde man göra det delvis för att förlänga boendet för de som vill bo kvar.
