En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Israels medverkan i Eurovision Song Contest har blivit hårt kritiserad på grund av kriget och den humanitära krisen i Gaza. Ändå var israeliska Yuval Raphaels ballad New Day Will Rise publikens klara favorit.
Den finländska publiken gav Israel 10 poäng, den svenska gav landet 12 poäng. Om publiken hade fått välja hade Israel vunnit, men juryerna satte stopp för det.
Hur kunde Israel få så många publikröster med tanke på att Amnesty och Förenta Nationerna klassat den humanitära krisen i Gaza som ett folkmord? Den frågan har många ställt sig efter lördagens final.
Frågan gör även Janne Mäkelä, gästande forskare vid Konstuniversitetet och docent i populärkulturell historia, förbryllad trots att Israel klarade sig bra också i fjol.
– Det är ett mysterium och en fråga som kommer att kräva mer forskning.
Tre orsaker till populariteten
Mäkelä ser tre möjliga orsaker till populariteten: att Israel-vännerna aktiverat sig som en motvikt till Palestina-aktivismen, att stora klassiska ballader brukar klara sig väl i Eurovisionen och att artistens personliga överlevnadsberättelse från Hamas-attacken kan ha gjort att publiken förbisåg de politiska kopplingarna.
– Det var propaganda från Israels sida att rama in sången i en överlevnadsberättelse som är kopplad till kriget mellan Israel och Palestina. Man har lyckats skapa ett känsloband till publiken om att en ny bättre dag kommer. På så sätt sköt man undan den aktuella situationen som råder där just nu.
Också i fjol deltog Israel i Eurovisionen med en stark powerballad, Eden Golans Hurricane. Bidraget, som kom på femte plats, var då näst mest populärt bland publiken.
Även den låten handlade om en ung kvinna som tog sig ur en personlig kris. Förra året hade Israel ända upp på regeringsnivå ett starkt inflytande över hur låten skräddarsyddes och presenterades, vilket påverkade dess framgång, konstaterar Mäkelä.
– Jag skulle inte bli förvånad om det var likadant i år.
Israels massiva somekampanjer är i särklass
Forskaren Janne Mäkelä tror också att den stora mediesynlighet som Israel har fått påverkar publikrösterna. Artister som det skrivs mycket om stannar i folks medvetande. Det här är också en av orsakerna till att eurovisionsexperten Zoë Jay, forskare vid Helsingfors universitet, tackar nej till en intervju för Svenska Yle.
– Jag har valt att inte kommentera ESC så länge som Israel får delta. Min erfarenhet är att mina kommentarer tidigare bara har dragit ytterligare uppmärksamhet till tävlingen och underminerat bojkotten, så jag måste tyvärr avstå.
Svenska Yles Eurovisionskommentator Eva Frantz listar Israels massiva kampanjer på sociala medier som ytterligare en bidragande orsak till publikengagemanget. Kampanjer är inte ovanliga eller förbjudna, men Israels marknadsföring har varit i särklass, säger hon.
En talesperson för Israels utrikesministerium berättade efter finalen i Malmö 2024 att ministeriet organiserade en påverkanskampanj för att få röster.
– Artisten Yuval Raphael har spelat in hälsningar till publiken på alla möjliga olika språk. I dem uppmuntrade hon folk att rösta tjugo gånger på Israel.
Enligt Yle Uutisets analys är det inget annat land som i sin kampanj uppmanar publiken att rösta 20 gånger med sådan volym. Enligt Eurovisionens regler kan varje person ge högst 20 röster, antingen i den officiella Eurovisionsappen, med sms, telefonsamtal eller via webbplatsen esc.vote.
Israels Eurovisionsvideor visas på Youtube även som betalda annonser. Annonsköparen anges vara Israeli Government Advertising Agency (IGAA). Enligt sin webbplats kommunicerar de om en mängd olika ämnen för olika regeringsorgan.
Samma organisation har tidigare spridit annonser som stöder Israels propaganda. Enligt Googles annonsbibliotek har annonser köpts till åtminstone alla länder som deltog i torsdagens semifinal. Synlighet har också köpts i Finland. Det här är enligt Frantz ganska unikt.
– Det här känns ganska främmande för oss här i Norden, men jag tror inte att det bara är Israel som skulle kunna tänka sig en sådan lösning.
Klarar sig ESC utan sin huvudsponsor?
Det israeliska skönhetsföretaget Moroccan Oil är sedan 2019 huvudsponsor för Eurovisionen. Avtalet slöts först för fem år men kontraktet förlängdes åtminstone för det här årets del.
Frantz förväntar sig en intensiv debatt kring huruvida det är pågrund av sponsorstödet som EBU inte kan utesluta Israel från Eurovisionen.
– Hur stora summor handlar det om? Blir det någon Eurovisionstävling alls om huvudsponsorn drar sig ur? Det måste vi få svar på, säger Eva Frantz.
Eurovisionsexperten Tobias Larsson tror också att påverkningskampanjer bidragit till Israels framgång. Det finns även inofficiella grupper som uppmuntrar sina medlemmar att rösta på Israel av olika skäl. Förra året i Sverige använde politiska partier detta som ett sätt att uttrycka stöd för staten Israel, säger han.
– Det är inte rättvist om ett lands utrikesdepartement skyfflar in massor med pengar för att pumpa upp poängen man får. Det bryter absolut mot tävlingens etik att det här ska vara en lek och det här ska vara rättvist.
Forskaren Janne Mäkelä är lättad över att Österrike vann. Om Israel hade vunnit i år skulle Eurovisionen ha stått inför sin största kris hittills tror både han, Frantz och Larsson.
– Jag tror det hade kunnat vara slutet för Eurovisionen. Jag vet inte om tävlingen någonsin skulle återhämta sig efter något sådant, säger Frantz.
– Det skulle ha ställt allting på sin spets. Det skulle ha varit väldigt intressant och se och sett hur många länder som faktiskt skulle vara beredda att ställa upp på det, säger Larsson.
Är ESC i kris?
– Det här är en lek och när någon uppenbarligen inte följer reglerna är det inte så roligt att vara med. Arrangören EBU skulle behöva införa någon typ av regeluppsättning för vad som är okej och vad inte. Hur spelar vi tillsammans för att den här tävlingen ska fortsätta vara kul? Det skulle behövas fort, eftersom det varit rörigt och tråkigt dagen efter finalen två år i rad nu, säger Tobias Larsson.
Rubriken ändrad 18.5 kl. 20.06 från ”Forskare lättade över...” till ”Experter lättade över...”.