Behovet av batterienergilager i Finland ökar samtidigt som byggandet av dem är en utmaning i södra Finland.
Batterilager kräver stundvis en väldigt stor överföringskapacitet och bland annat i Raseborg och Hangö är överföringskapaciteten för närvarande något av en bristvara.
– Batterilager ska inte konkurrera om elnätets överföringskapacitet i stor skala i vår region, konstaterar Raseborgs stadsdirektör Petra Theman.
Hangös stadsdirektör Petra Ståhl är inne på samma linje.
– Vi måste fundera på vilka etableringar som ger mest livskraft i området.
Stopp för stora batterilager i södra Finland
I Finland finns batterilagerprojekt som kräver allt från några tiotals megawatt till hundra megawatt i överföringskapacitet.
I södra Finland från Tammerfors söderut får inga nya etableringar anslutas till elnätet för tillfället om de kräver mer än tio megawatt i kapacitet.
Orsaken är att förbrukningen växer snabbare än elnätets överföringskapacitet. Pressen på stamnätsbolaget Fingrid ökar i snabb takt.
– Mycket elproduktion har lagts ner och det har kommit så många elpannor, vilket lett till att elförbrukningen skjutit i höjden, berättar Petri Parviainen. Han arbetar på Fingrid som enhetschef för nättjänster och anslutning till nätet.
Elpannorna används bland annat till uppvärmning av fjärrvärme i många kommuner.
Kommer det fler etableringar så måste vi nog fundera ordentligt
Petra Ståhl, Hangö stad
Enligt Parviainen har elförbrukningen i södra Finland fördubblats under en kort tid.
Den nya begränsningen gäller all ny industriell förbrukning i stor skala fram till år 2027, då en del av Fingrids investeringar slutförts och stamnätet blivit starkare.
Begränsningen gäller inte anslutningar som man har hunnit komma överens om innan Fingrids besked, som kom i januari.
Sol- och vindkraft ökar behovet av batterilager
Intresset för att etablera batterienergilager är starkt just nu i hela världen och växer även i Finland.
Professor Peter Lund vid Aalto-universitet säger att intresset för batterilager håller på att öka i Finland eftersom det traditionella sättet att stabilisera elnätet med hjälp av vattenkraft inte längre räcker till.
– Nu när det kommit mera sol- och vindkraft har intresset för batterilager vuxit avsevärt.
Batterilager tillfredställer flera behov i vårt elnät samtidigt som de är lönsamma för företag som driver dem.
Grundtanken är att lagra el då det produceras för mycket och elen är billig, och sälja när det produceras mindre och elen är dyr.
Batterilagren får också intäkter från att stabilisera elnätets frekvens, berättar Peter Lund.
– Så frekvensen hålls på 50 hertz.
Utöver det här kan batterilager i teorin också användas som reservkraftverk ifall det sker avbrott vid något kraftverk.
Placeringen viktig
Vind- och solkraft producerar energi oregelbundet, vilket ställer till problem för elnätet om det inte finns något som kan balansera produktionen.
– Eftersom användningen är konstant så fungerar det inte om produktionen är allt mellan himmel och jord, säger Petri Parviainen på Fingrid.
Det är här som batterilagren kommer till nytta, men det är viktigt att fundera på var de placeras.
– Ett batterilager med 20 megawatt överföringskapacitet kan motsvara förbrukningen i till exempel en hel kommun i Västnyland, om man räknar med att ett kommuncentrum generellt använder mellan 10 och 30 megawatt.
Parviainen menar att redan ett batterilager på 20–30 megawatt kan ställa till problem:
– Det kan betyda att man inte kan bygga något annat där innan man fått ett nytt elnät.
Processen att förnya elnätet tar flera år på grund av alla utredningar som ska göras innan det kan byggas.
Petri Parviainen säger att det kan ta fem år att få alla lov beviljade för en 400 kilovolts kraftledning och själva byggandet kan ta två till tre år.
– Därför har vi ingen som helst möjlighet att reagera snabbt om det till exempel plötsligt byggs ett batterilager som ändrar på förhållandet i en region.
Problematiskt i Hangö och Raseborg
Frank Hoverfelt, som är vd på Raseborgs Energi, tycker inte att Västnyland är en bra plats för batterilager.
– Batterilagren behövs nationellt men är svåra för regionen eftersom de egentligen varken medför arbetsplatser eller någon fastighetsskatt att tala om. De bidrar med jättelite välfärd till regionen.
Det positiva med att bygga batterilager i Västnyland är ändå att det kan hjälpa lobbningen för ett starkare elnät, då man kan påvisa för Fingrid att det verkligen behövs i regionen.
– Några få batterilager kan vara en positiv sak, speciellt om de kan kombineras med annan industriell elproduktion eller -konsumtion, konstaterar Hoverfelt.
Planer på batterilager i Hangö
I Hangö planeras för närvarande ett batterilager i Koverharområdet, där ett aktiebolag reserverat en industritomt.
Det handlar om ett lager med 18 battericontainrar och en maximal anslutningseffekt på 30 megawatt.
Det här finns det tillräckligt med kapacitet för, säger stadsdirektör Petra Ståhl.
– Men kommer det fler etableringar så måste vi nog fundera ordentligt.
Det är ändå inte helt lätt för staden att begränsa hur många batterilager som byggs, ifall det sker på privat mark.
– För privat mark är det lite svårare. Staden måste ge bygglov om vissa krav uppfylls, säger Ståhl.
Det finns också planer på ett batterilager på privat mark i Hangö just nu.
Ett företag har ansökt om tillstånd att bygga 45 battericontainrar på ett område vid Sandö gård.
Fingrid bestämmer inte var det får finnas batterilager
Fingrid ägs av finska staten och finländska pensionsbolag. Fingrid äger och ansvarar för att Finlands stamnät fungerar men bestämmer inte var batterilager i Finland får placeras, så länge det finns tillräckligt med överföringskapacitet i området.
Om företagen uppfyller villkoren, det vill säga att det finns en generalplan som tillåter en etablering av batterilager och det också finns ett bygglov i kraft, så har Fingrid en skyldighet att ansluta dem till elnätet.
Men stamnätsbolaget kommer alltid med råd och rekommendationer, säger Petri Parviainen.
– Vi försöker självklart påverka saken och säger till om det är en utmanande eller dålig plats ur elnätets eller annan utvecklingssynvinkel. Då försöker vi föreslå andra platser där det fungerar bättre.
Vindkraften producerar mest extra energi längs västkusten
Petri Parviainen
Det finns också undantagsfall där Fingrid kan säga nej.
Det kan ske till exempel om batterilagret tar all ledig överföringskapacitet som finns kvar i en region samtidigt som områdets invånarantal växer.
Då måste man lämna en viss kapacitet tills Fingrid kan göra nya investeringar i nätet.
Batterilagren optimalast längs västkusten
Om man tänker på Finlands elnät som helhet är det mest optimalt att bygga batterilager där man producerar den energi som ska lagras, säger Petri Parviainen.
– Vindkraften producerar mest extra energi längs västkusten, från Björneborg upp till Torneå. Här erbjuder vi också mest anslutningsplatser.
I södra Finland lämpar sig mindre batterilager bra, men de ska i så fall anslutas till en 400 kilovolts elstation, anser Parviainen.
Om stålfabriken i Ingå förverkligas är det här inte en så jättebra plats
Petri Parviainen
I Västnyland finns det en sådan elstation i Kopula i norra Sjundeå, och en i Joddböle i Ingå.
– Men om stålfabriken i Ingå förverkligas är det här inte en så jättebra plats.
Petri Parviainen vill ändå avslutningsvis understryka att Fingrid förhåller sig positivt till batterilager.
– Men de måste byggas på rätt ställen.