En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Pedersörestudenterna lyckades väldigt bra i modersmålsproven i vårens studentskrivningar. Speciellt pojkarna presterade väl och toppar listan för de finlandssvenska gymnasierna.
David Häggblom var en av killarna som gjorde väl ifrån sig. Han skrev laudatur, som är det högsta betyget, i modersmål. Men han är inte speciellt förvånad över resultatet.
– Det var en spännande skrivning så det var lite oberäkneligt att veta exakt vad resultaten blir. Men i efterhand så gick det ganska som förväntat, säger han.
I läskompetensprovet skrev han om reklamfilm och om en novell från 1800-talet om pesten. I skrivkompetensen skrev han om ordlös kommunikation, vilket han har egen erfaren av, då han har två systrar som tidigare varit döva.
Hans intresse för svenskan har ökat med åren, och även om modersmålslektionerna ibland smakat trä, har han själv läst mycket.
– Nu är jag kanske en liten litteratursvacka. Men läsandet har alltid funnits med. Speciellt kanske om samhället, nyheter och sport, säger Häggblom.
Litet gymnasium är till fördel
Modersmålslärarna Liselotte Andersson och Susanne Svanberg-Nylund har sett Pedersörestudenterna prestera väl i svenskaskrivningarna förr. Men att man i år toppar resultatet över de finlandssvenska gymnasierna är riktigt glädjande.
– Det var en glad överraskning. Men vi vet ju att vi har bra studerande, säger Andersson.
Lärarna lyfter upp fördelen med att vara ett litet gymnasium, där kontakten mellan lärare och studerande blir god och man också har goda möjligheter att hjälpa varandra.
I Pedersöre är svenskans ställning rätt ohotad. Något som stärker svenskan - också i skolan. I lägre årskurser syns starkare ändå inflytandet av dialekten. Under de senaste tio åren har inflytandet från engelskan ändå blivit synligare, så lärarna allt oftare får anmärka på översatta engelska uttryck, som inte är gångbara på svenska.
Det finns de som läser massor och de som inte läser alls
Susanne Svanberg-Nylund, lektor i modersmålet
David Häggblom säger att han själv försöker begränsa intaget av information via sociala medier, men ser också nyttan av den information man kanske nästan omedvetet tar in - och allt man läser på nätet. Men medan många tar in det mesta av sin information på engelska, bedömer David Häggblom att hälften av det han läser ändå är på svenska.
– Ganska mycket är nog på engelska och även finska. Omedvetet tar du ta del av jättemycket information, så fast du tänker att du inte läser någonting så kan det fastna i sensoriska minnet, säger han.
Något både lärare och studerande är medvetna om är att många unga läser för lite idag. Men det är stora skillnader mellan studerandena.
– Det finns de som läser massor och de som inte läser alls. Men vi lärare kämpar kanske mer idag för att de ska läsa än vad vi behövde göra för tio-plus år sedan, säger Susanne Svanberg-Nylund.
– Och studerandena är själva också medvetna om att de behöver läsa mera än vad de gör, tillägger Liselotte Andersson.
Öppnar dörrar till fortsatta studier
Att Pedersörestudenterna nu lyckats så väl i modersmålsproven vill de bägge lärarna inte ta åt sig äran för, men medger att svenskan prioriteras högt redan från de tidiga årskurserna. Dessutom jobbar man hårt inför studentskrivningarna för att förbereda abiturienterna.
– Vi har en prepkurs i läskompetens och en prepkurs i skrivkompetens. Det här tror jag nog att betyder väldigt mycket för oss allihop. Så det är tacksamt, säger Susanne Svanberg-Nylund.
Att skriva laudatur i modersmålet var behövligt för David Häggblom för de fortsatta studierna. Efter avklarad militärtjänstgöring, avser han att inleda studier till diplomingenjör på Aalto universitetet.
– Det var bara med i modersmål, matte och fysik som vi sökte in. Modersmålsbetyget hade en avgörande roll. Och svenskan är något jag alltid kommer att försöka bli bättre på och ta med mig, säger David Häggblom.