I maj intervjuade Svenska Yle Lotta Alho som valde att göra en video på sitt Tiktokkonto där hon riktade en fråga till allmänheten efter att ha mötts av negativa kommentarer om det svenska språket och finlandssvenskhet.
I samband med artikeln om Alho fick vi in över hundra svar från läsare. Många vittnade om liknande upplevelser runt om i Svenskfinland.
Många av berättelserna handlar om dåligt bemötande inom vården. En person från Vasa berättar att hen har en kronisk sjukdom och ofta behöver söka vård:
”Sjukvårdspersonal har skrikit och svurit åt mig när jag inte förstått finska. Det har hänt flera gånger. Nu vågar jag inte gå själv på sjukhusbesök. Jag blir så ledsen.”
En annan person säger sig ha blivit utslängd ur mottagningsrummet i Helsingfors när hen bad om service på svenska.
I Dragsfjärd berättar en person om att hen måste tala engelska då hen beställer FPA-taxi. Inte heller ambulanspersonalen har talat svenska då hen har behövt akutvård.
”Det här är inte Sverige”
En av dem som tog kontakt är Vinh Bùi. Bùi flyttade från Vietnam till Vasa för att studera marknadsföring för 17 år sedan. Han lärde sig både svenska och finska, men valde att integreras på svenska bland annat eftersom han tyckte språket var vackert och enklare att lära sig än finska.
I dag bor och jobbar Bùi i Helsingfors. Han möts av blandade reaktioner när folk får veta att han har integrerats på svenska. Andra invandrare blir ofta förvånade och ifrågasätter hans val, medan finländare ibland reagerar med skepsis.
– De kan skratta eller inte säga något alls. Jag kan se på deras miner att de tycker att det är konstigt. Jag vet inte varför, men kanske de tror att man måste lära sig finska när man kommer till Finland.
Trots att han inte upplevt direkt hotfulla situationer på grund av sitt språkval så möter han regelbundet negativa kommentarer.
– Folk har sagt till mig att ”Du måste lära dig finska, inte svenska. Det här är inte Sverige”. Det är inte så trevligt, säger han.
Hur ofta händer det att du får sådana här reaktioner?
– Det händer ganska ofta, tyvärr.
Bùi berättar att sådana situationer kan uppstå ute på gatan när han pratar svenska med sina vänner och då folk hör att han är en invandrare som talar svenska.
När Vinh Bùi ställde upp i kommunalvalet kände han sig ibland otrygg. Finskspråkiga personer ifrågasatte hans språkval och politiska tillhörighet.
– Några finsktalande kom fram och frågade varför jag talar mer svenska och ställde upp för Svenska folkpartiet. Det kändes ganska otryggt och mycket fientligt.
Trots negativt bemötande är Bùi fast besluten att fortsätta leva på svenska i Finland. Men det är inte alltid så lätt, berättar han.
– Om man väljer svenska som integrationsspråk måste man vara mycket aktiv. Det finns kurser och klubbar där man kan prata svenska, men det är inte så självklart. Man måste vara aktiv och skapa möjligheter själv.
Negativt språkklimat i flera städer
En läsare från Jakobstad berättar att hen varje gång då hen möter ett finskspråkigt lag i fotboll kallas för ”hurri”. En Närpesbo berättar om en bekant som blev nedslagen i en bar när hen talade svenska, medan en Vasabo berättar att hen själv blev misshandlad på dansgolvet av samma orsak.
Många som hör av sig berättar att också deras barn drabbats. En familj valde till och med att flytta bort från Finland bland annat på grund av att barnen trakasserades i skolbussen och för att ett av barnen fått dåligt bemötande av sjukvårdspersonal när barnet måste vårdas på sjukhus en längre tid.
Vissa av dem som hör av sig efter artikeln med Lotta Alho tycker att språkklimatet har blivit sämre, särskilt i städer som Vasa och Pargas.
”Fastän Vasa är väldigt svenskt har det växt fram en stor språklig rasism i staden. Tillgången till svenskspråkig service har också begränsats oroväckande mycket och en övergång till enbart finska och engelska är tydlig.”
”Viktigt att tala svenska”
Flera kopplar språklig intolerans till en bredare intolerans mot andra språk, invandrare och religioner. Rädsla eller irritation kan uppstå mot det som är annorlunda eller som kräver extra ansträngning.
En finskspråkig person önskar att kommunerna i högre grad skulle satsa på att skapa tvåspråkiga grupper inom småbarnspedagogiken i stället för att ha språkbadsgrupper. Hen menar att det skulle kunna göra att finskspråkiga blir mer öppna för att lära sig svenska och ta del av kulturen.
En del bland de som tar kontakt menar att finlandssvenskar själva bör se sig i spegeln och inte bara se sig som ”offer”. En läsare lyfter fram att det är viktigt att finlandssvenskar faktiskt talar svenska och inte byter till finska för fort då någon inte talar deras modersmål. Att vara stolt över sitt språk och sin identitet lyfts också fram i svaren.
Sammanställningen av enkätsvaren om hur finlandssvenskar blir bemötta har gjorts med stöd av AI och har granskats av en journalist.