Efter att USA:s president Donald Trump avslutade sin turné i Mellanöstern nyligen stod det klart att han ingått i flera affärsuppgörelser som direkt gynnar Trump och hans familjs företag.
Även Trumps flera fastighetsaffärer och kryptoaffärer sedan han blev president har utsatts för kritik.
En del har jämfört det här med lobbyverksamhet utan mellanhänder, alltså att folk som vill påverka presidenten kan hoppa över lobbyisterna och lägga pengar mer eller mindre direkt i presidentens fickor.
Trumps agerande rör sig allt närmare korruption
Det senaste och tydligaste exemplet på hur problematiskt det är med gåvor till presidenten är fallet med flygplanet.
Qatar har erbjudit ett flygplan för omkring 400 miljoner dollar (alltså cirka 350 miljoner euro) till Vita huset. Trumpadministrationen har nyligen meddelat att man tar emot det.
Donald Trump själv, och de som står bakom honom, har försvarat det med att planet inte ges till presidenten personligen, utan är en gåva mellan ländernas försvarsministerier.
Det skulle då inte stå i strid med grundlagen, enligt dem.
Men det är Donald Trump i första hand som kommer att använda planet.
Och det faktum att han sagt att planet ska hamna i hans framtida presidentbibliotek antyder, enligt en del juridiska experter, att planet i slutändan ändå är en gåva till presidenten och inte till landet.
Trump sa även under sitt samtal i Vita huset med Sydafrikas president Cyril Ramaphosa nyligen att han gärna skulle ha tagit emot ett plan av Ramaphosa också, om han hade haft ett att ge.
– Det här är ju sinnebilden av korruption, säger Oscar Winberg, USA-forskare på Åbo Akademi.
– Det påverkar både hur det amerikanska folket ser på politik, och hur utländska intressen ser på amerikansk politik, och kommer oundvikligen att inbjuda till mera korruption i Vita huset.
Trump flyttar gränserna ytterligare
Enligt Oscar Winberg finns det inte en brist på lagar för att reglera hur en amerikansk medborgare, inklusive presidenten, får kombinera sitt ämbete med privata affärer, och vad en president får ta emot i gåva.
– Det ena handlar om utländska bidrag och då kommer vi till grundlagens ”emoluments clause” som begränsar det. Men sedan har vi också det som gäller presidentens affärer på hemmaplan och då kommer vi till generell lagstiftning som gäller anti-korruption, säger Winberg.
Dock är det strikt taget inget juridiskt som förbjuder en president från att fortsätta bedriva affärer i sig.
Det är upp till kongressen och andra instanser att övervaka huruvida de här affärerna kliver över gränsen till det som hamnar under anti-korruptionslagarna eller lagen om utländska ersättningar.
Mycket av hur presidenten har handskats med det här handlar om normer som har existerat i amerikansk historia.
Den 39:e presidenten Jimmy Carter brukar lyftas upp som det vanligaste exemplet på hur USA vill att ens president ska agera om det finns risk för jäv.
Carter tog i ett skede i livet över familjens jordnötsfarm, som sedan växte till ett storföretag, men sålde alla sina privata aktier i firman då han blev president och överlät resten till en förvaltning utan insyn.
Det här gjordes dels för att undvika intressekonflikter, men dels också för att undvika någonting som ens kunde uppfattas som en intressekonflikt, säger Oscar Winberg.
Lagar betyder inget om de inte följs
Problemet just nu handlar om vem som ska utreda om lagarna följs och se till att det blir påföljder om presidenten bryter mot dem, säger Oscar Winberg.
Han påminner om att Donald Trump redan i ett tidigt skede av sin mandatperiod avskedade ett antal människor, så kallade inspector generals, som jobbar med tillsyn och granskning inom olika ministerier och vars jobb det är att söka upp och utreda bedrägeri och svinn.
Trump skrev i januari också under en presidentorder som pausar samtliga utredningar och verkställanden av den amerikanska anti-korruptionslagen FCPA, Foreign Corrupt Practices Act, under sex månader.
Enligt Donald Trump handlar det om att lagen lägger orimliga begränsningar på många företag.
Under de sex månaderna ska justitieminister Pam Bondi utreda riktlinjerna kring lagen, och har även möjlighet att förlänga pausen med ytterligare sex månader om hon så önskar.
– Det är bäddat för en situation där presidenten kan agera som han vill, trots lagstiftningen, säger Oscar Winberg.
Problemet, säger Winberg, är att de människor som just nu sitter på poster i systemet som enligt grundlagen har makten att sätta gränser för presidenten, väljer att inte göra det.
– Justitieministern är öppet allierad med Trump och prioriterar hans agenda över att följa lagstiftningen. Tanken är ju att justitieministern ska agera enligt grundlagen och för nationens bästa, och inte som presidentens privata advokat.
Vi har en oerhört farlig situation, eftersom Trump själv upplever att ingen kan begränsa hans makt
Oscar Winberg, USA-forskare
Oscar Winberg konstaterar också att kongressen har en roll i att övervaka presidentämbetet.
De har också makt att exempelvis avsätta presidenten genom riksrättsprocesser om hen begår brott. Men de sköter inte sitt jobb som de borde.
– Det är ju ett val. Det är inte så att den republikanska majoriteten i kongressen inte kan utmana Trump, utan de väljer att inte göra det, säger Winberg.
Sedan finns domstolarna som kan stämma Trumpadministrationen eller ta emot stämningar mot dem om man anser att det sker saker som skadar nationen, säger Winberg.
Tänjandet på gränserna kan leda till fullskalig kris
Redan nu finns domstolsbeslut på saker som Trumpadministrationen gjort fel, men hittills har administrationen i det stora hela valt att strunta i dem.
Oscar Winberg säger att det här i slutändan kan leda till en enorm kris, eftersom det än så länge inte har inneburit riktiga konsekvenser.
Det här kan skicka signaler som stöder Donald Trumps bild av att han är osårbar.
– Vi har en oerhört farlig situation, eftersom Trump själv upplever att ingen kan begränsa hans makt.
Om presidenten hypotetiskt skulle begå ett brott som han kan ställas inför riksrätt för och faktiskt fälls, är det en öppen fråga om presidenten faktiskt skulle gå med på att lämna sin post eller inte, säger Winberg.
– Då skulle vi tala om en regelrätt diktator, och en sådan situation är det här systemet inte byggt för att handskas med.
Det amerikanska systemet är uppbyggt enligt samma mönster som andra demokratier, att makthavare följer lagarna.
USA skapade sitt system med kongress och domstolar som motvikt till presidenten i kontrast till det brittiska kungahuset, påminner Oscar Winberg. Man var rädd för att lägga makten i händerna på en enda person.
– Men det bygger på tanken att alla instanser respekterar varandra och sätter grundlagen och nationens intressen över partipolitiska funderingar, säger Winberg.
De senaste årens uppdelning i skarpa, partipolitiska läger gör ändå att varje tanke på att en republikansk styrd instans skulle gå mot en republikansk president ter sig som otänkbar.
Det låsta läget betyder att USA riskerar att hamna i en situation där det enda som kan hindra presidenten från att ta över helt är fysiskt motstånd, i värsta fall militärt ingripande.
Kritiker lägger hoppet till framtiden
Enskilda delstater har egna anti-korruptionslagar och FCPA:s regelverk är, trots den tillfälliga pausen, fortfarande aktivt.
Även om inte utredningar kan tillsättas omedelbart är och förblir korruption ett brott i USA.
Det här innebär att det finns möjligheter att sätta i gång processer mot Donald Trump och hans stab längre fram om det finns fog för det.
Det finns förhoppningar på en del håll om att mellanårsvalen 2026, där Demokraterna möjligen kan lyckas rubba Republikanernas majoritet i representanthuset och senaten, ska kunna återställa en del av ordningen.
Men Oscar Winberg påpekar att man med tanke på Trumpadminstrationens inställning till lagar och normer, inte nödvändigtvis ska räkna med ett kommande mellanårsval eller ett presidentval på rättvisa grunder.
– Helt nyligen har vi sett exempel på att justitieministeriet har väckt åtal mot eller inlett utredningar av politiska motståndare. Så tanken på att vi om ett år kommer att ha ett rätt och riktigt val är något naivt med hänsyn till det vi sett de senaste månaderna, säger han.