En vit polisman trycker sitt knä mot George Floyds nacke i närmare tio minuters tid. Floyd säger att han inte får luft. Sen säger han inget mer.
Det hände för fem år sedan, den 25 maj 2020.
George Floyds död ledde till omfattande protester mot polisbrutalitet mot svarta i hela USA.
Dödsfallet påminde amerikaner som mindes 1990-talet om misshandeln av Rodney King i Los Angeles år 1991. Även då fanns det en video som kunde användas som bevismaterial, men den gången frikändes de fyra polismän som hade misshandlat King, vilket ledde till upplopp och kravaller efter rättegången följande år.
Ett drygt år efter Floyds död dömdes Derek Chauvin, polismannen vars knä vilade på Floyds nacke, till 22 och ett halvt års fängelse.
Dubbelt större risk för svarta
Något hade förändrats på knappa 30 år, men risken för en svart amerikan att dö i polisens händer är fortfarande mycket större än samma risk för en vit amerikan.
Tidningen Washington Posts databas över döda i polisskjutningar presenterar statistik för åren 2015–2024. Den statistiken visar tydligt att andelen svarta som dödas av polis – i det här fallet med skjutvapen, inte genom kvävning som George Floyd – är mer än dubbelt så stor som andelen vita eller latinos som blir skjutna av poliser i tjänst.
Den orättvisan har inte försvunnit i och med de demonstrationer som George Floyds dödsfall ledde till i början av 2020-talet.
Protest på sociala medier
Protesterna och rörelsen för större rättvisa spred sig också till flera andra länder, bland annat via sociala medier. Tusentals människor deltog i Black Lives Matter-demonstrationer även i Finland.
Sociologen Remi Joseph-Salisbury vid University of Manchester säger att en del av de signaler som användes inom Black Lives Matter-rörelsen blev kontraproduktiva, vare sig det gällde att markera solidaritet med att stå på knä, dela en svart ruta på sociala medier eller, vilket många företag gjorde, komma med ett utlåtande som tog avstånd från rasism och brutalitet.
– I många fall blev gesterna ett sätt att fånga upp och neutralisera den politiska kraft som fanns i rörelse i den stunden, säger Joseph-Salisbury till tidningen The Telegraph.
Enligt en annan akademiker som tidningen talat med finns det en inbyggd spänning i BLM när man jämför den med den rörelse som leddes av bland annat Martin Luther King.
– Problemet med Black Lives Matter är att den rörelsen, i motsats till medborgarrättsrörelsen under 1960-talet som fokuserade på lagstiftning och desegregering, inte egentligen presenterar någon realistisk lösning, säger Michael Biggs, biträdande professor i sociologi vid Oxforduniversitetet i England.
Önskad förändring uteblev
Stödet för Black Lives Matter-rörelsen har också minskat i USA, rapporterar Pew Research Center.
Inte heller har amerikanerna i dag stort förtroende för de satsningar på ökad jämlikhet mellan befolkningsgrupper som George Floyds död ledde till. Enligt Pew anser hela 72 procent av vuxna amerikaner att protesterna inte ledde till någon förändring.
Ett av slagorden under BLM-protesterna var ”defund the police”, ta bort anslagen för polisen. Så har det inte gått i praktiken, samtidigt som sådana krav från vänsterkanten har gjort det lätt för Republikanska partiet att presentera sig som det parti som tar tuffa tag mot brottslighet.
Trump då, Trump nu
Det kan ha bidragit till att den man som var president när George Floyd dödades återvaldes. Donald Trumps administration har fått kritik för att motarbeta reformer som är avsedda att förebygga och bekämpa rasism.
Trump-administrationen tar även på symbolnivå avstånd från BLM-rörelsen: I USA:s huvudstad Washington avlägsnades Black Lives Matter-gatukonst tidigare i år efter påtryckningar från Trump och republikanska kongressledamöter.
Samtidigt visar statistiken att allt fler amerikaner dör för polisers hand. Och en stor del av dem är fortfarande svarta.