Uppskattningsvis 40 miljoner pingviner vaggar omkring på Antarktis och man kan bara föreställa sig vilken mängd bajs de ger upphov till.
Nu har forskare från bland annat Helsingfors universitet kommit fram till att bajset kan vara till stor nytta.
Enligt forskningen, som har publicerats i Communications Earth & Environment, kan den ammoniak som utsöndras från pingvinbajs, eller guano, bidra till att göra Antarktis molnigare och lindra klimatförändringens effekter i området.
Mera ammoniak när vinden blåste från pingvinkoloni
– Vi gjorde atmosfäriska mätningar på Antarktis nära kustlinjen, nedströms från en pingvinkoloni, berättar Matthew Boyer, doktorand och atmosfärforskare vid Helsingfors universitet.
Pingvinkolonin bestod av kring 60 000 Adéliepingviner.
Under drygt två månader mätte den internationella forskargruppen bland annat halten av ammoniak samt svavel- och jodföreningar som härstammar från växtplankton vid forskningsstationen Marambio i Antarktis.
– Vi märkte att när vinden blåste från pingvinkolonin ökade ammoniakkoncentrationen med upp till tusen procent jämfört med områden utan pingviner, säger Matthew Boyer.
Tidigare forskning har visat att när ammoniak reagerar med svavelhaltiga gaser från växtplankton i havet bildas det aerosoler, vilket ger vattenånga en yta att kondensera på och leder till molnbildning.
Molnen i sin tur kan hjälpa till att kyla ner planeten genom att reflektera mera solljus tillbaka ut i rymden.
Enligt Boyer har man ändå aldrig tidigare på plats på Antarktis mätt och beräknat den här processen och kunnat se dess inflytande.
Forskarna upptäckte också att antalet och storleken på aerosolpartiklar ökade kraftigt när vinden blåste från pingvinkolonin.
Dessutom bildades partiklarna upp till 10 000 gånger snabbare än normalt.
Också andra djur kan påverka
Forskarnas tes är alltså att det kan bildas mera moln tack vare de höga ammoniakhalterna från pingvinguano.
Guanon påverkade ammoniakmängderna också efter att fåglarna hade lämnat området och gett sig iväg på sin årliga migration.
Guanon hade ”gödslat” jorden så mycket att ammoniakutsläppen en månad efter pingvinernas avresa fortfarande var 100 gånger högre än normalt.
Och enligt Matthew Boyer är det inte bara pingviner som kan ge upphov till större ammoniakmänger i atmosfären.
– Också andra sjöfåglar, sälar och andra djurarter som har guano kan påverka ammoniakutsläppen.
Han påpekar ändå att moln inte automatiskt leder till nedkylning. Effekten beror också på vad som finns under molnen.
– Ibland kan moln faktiskt leda till lokal uppvärmning av ytan, säger Boyer. Det är möjligt när du har ett moln över en region med snö och havsis.
Istäcken och glaciärer reflekterar också mycket av solens energi, så ett extra molntäcke över de här ljusa ytorna kan fånga infraröd värme istället.
Viktigt att skydda inhemska ekosystem och biologisk mångfald
I takt med att det lokala klimatet i Antarktis förändras och utvecklas kommer det att påverka klimatsystemen i resten av världen, enligt forskare.
Isen, havet och ekosystemen i Antarktis spelar en avgörande roll för att reglera de globala temperaturerna.
Antarktis värms upp nästan två gånger snabbare än resten av planeten på grund av klimatförändringen. Med mellan 0,22 och 0,32 grader per årtionde.
Den västra delen av kontinenten är särskilt utsatt. I området finns Thwaitesglaciären, som går under smeknamnet ”Domedagsglaciären”. Thwaites är en av de glaciärer i området som förändras snabbast. Om den skulle smälta skulle den kunna bidra till en höjning av havsnivån med tre meter.
– Det här understryker ytterligare nödvändigheten av att skydda inhemska ekosystem och biologisk mångfald, som är avgörande för att mildra klimatförändringen, säger Matthew Boyer.
Kunde importerad pingvinguano bromsa issmältningen i Arktis?
Den nordligaste delen av jordklotet värms upp ännu snabbare. Arktis värms upp nästan fyra gånger snabbare än det globala medeltalet, enligt vissa studier med en grad per årtionde.
Fenomenet kallas för arktisk förstärkning och det är främst smältande havsis som driver på det. När isen smälter blottläggs mörkare havsvatten som absorberar mera solsken, vilket leder till ökad värmelagring.
Enligt Matthew Boyer, doktorand och atmosfärforskare vid Helsingfors universitet, skulle det ändå inte vara en speciellt bra idé att börja skeppa pingvinguano till Arktis för att generera mera moln och bromsa issmältningen.
– Problemet är att när du påverkar en liten sak i ett ekosystem kommer det att ha en större inverkan. Så om du skulle ta pingvinguano till Arktis skulle du potentiellt kunna införa en hel massa andra miljöproblem eftersom andra fåglar skulle kunna få nya sjukdomar till exempel.
Storskalig manipulation av klimatet ingen bra idé
Att på konstgjord väg börja framkalla samma molnbildande effekt som en reaktion mellan ammoniak och svavelhaltiga gaser har är inte heller klokt enligt Boyer.
Han är försiktig och väljer sina ord när han svarar.
– Jag tror att storskalig manipulation av klimatet fortfarande är ett känsligt ämne. Människan har redan gjort för mycket. Att försöka artificiellt förändra atmosfären på ett sätt som gynnar oss är inte något jag förespråkar.
– Många av de här processerna är osäkra. Vi kan bara fråga oss vad vårt inflytande skulle bli om vi börjar mixtra med saker och ting. Vi som forskare är ganska försiktiga med att dra stora slutsatser utöver vad vi kan säga med hjälp av data.
– Och så tror jag inte att det nödvändigtvis är en långsiktig lösning.
Pingvinernas framtid hotad
Pingvinerna på Antarktis är hotade på grund av klimatförändringen och smältande havsis.
Pingvinerna är beroende av havsisen för mat, förökning och skydd.
Många pingvinarter, som kejsarpingvinen, bygger sina bon och uppfostrar sina ungar på havsisen.
Pingvinerna behöver också isen för att kunna röra sig och jaga. Minskande is innebär att de får svårare att hitta mat och att deras livsmiljö minskar.z
Smältande is kan leda till att miljön som till exempel Adéliepingvinen behöver för att överleva minskar med upp till 60 procent under det här århundradet enligt forskare.
Alla förändringar i ekosystemet har en inverkan på atmosfären, säger Matthew Boyer.
– Vi bör göra allt vi kan för att bevara de här regionerna, även om de verkar vara långt borta och kanske inte har så stor inverkan på våra liv. Jag tror att alla insatser vi kan göra för att bevara den biologiska mångfalden i de här regionerna är relevanta