– Tack finska armén för era gylfknappar! Utan dem hade jag inte funnits, konstaterar Carina Borg-Borglund, i dag 82 år.
Carina Borg-Borglund är född i Rovaniemi strax innan det förödande Lapplandskriget. Hon är uppvuxen i Sverige men har åkt på en resa till Finland för att få reda på mer om sin bakgrund.
Hela hennes uppkomst handlar om några gylfkanppar, konstaterar hon och återger berättelsen om sina föräldrars förälskelse och hennes födelse kort därefter.
Det är 1940-tal och Carina Borg-Borglunds mamma Elli Jämsä är ung. Hon bor tillsammans med sina äldre syskon, Carinas mostrar, i utkanten av Rovaniemi där systrarna fått jobb på en uniformsfabrik. Där syr de uniformer för finska armén.
Det vimlar av tyska soldater
– Det fanns mycket knappar i huset. Min yngsta moster och min mamma fick inte gå ut på grund av de tyska soldaterna. Så mamma och moster bestämde sig för att kasta gylfknappar på de tyska soldaterna för att fånga deras uppmärksamhet. Det var så det började, berättar Carina Borg-Borglund.
Det vimlar av tyska soldater i staden på den här tiden. De är stationerade här för att skydda nickelgruvorna i Petsamo. Gruvorna är livsviktiga för den tyska krigsindustrin och upp till 200 000 tyska soldater bor och verkar i området.
En av dem som blir träffad av gylfknapparna är Borg-Borglunds pappa, österrikaren Valter Schelling. Han och Carina Borg-Borglunds mamma Elli förälskar sig i varandra. De förlovar sig och hinner leva två lyckliga år tillsammans innan kriget bryter ut.
– Jag tror inte det hade någon betydelse från början att min pappa var tysk soldat. De ansökte ju också om att få gifta sig i det tyska riket.
I ett album har Carina Borg-Borglund bevarade några foton på sin mamma, från den här tiden. Bilderna är tagna för en visumansökan och på bilden poserar Borg-Borglunds mamma i profil.
– Man mätte avståndet mellan hakan och näsan innan man tog fotot för att det skulle duga som ett ariskt foto av en kvinna. Det skulle vara vår biljett till Österrike.
Det blir dock inget av flytten till Österrike. Finland sluter vapenstillestånd med Sovjetunionen och i avtalet står det att alla tyska trupper ska lämna Lappland omedelbart.
De tyska trupperna vägrar överge området och det uppstår en våldsam konflikt mellan Finland och Tyskland. I stället för fred bryter Lapplandskriget ut.
Evakuerades till Sverige
Carina Borg-Borglunds pappa Valter Schelling tvingas fly till Norge. Borg-Borglund, nu nio månader gammal, evakueras tillsammans med sin mamma och sina mostrar till Sverige.
Rovaniemi totalförstörs av de kvarvarande tyska trupperna. De bränner ner allt och kvar finns obeboeliga husruiner. Hela Lappland är förstört.
Borg-Borglunds pappa, som nu finns i Norge, har lovat att komma efter Elli och dottern Carina så fort det är möjligt, men så sker aldrig.
Då Carina Borg-Borglund nu som åttioåring letar efter sina rötter och sin historia i olika arkiv hittar hon både sin födelseattest och uppgifter om sig och sin mamma i kyrkböckerna. Vem fadern är uppges ingenstans, det står ”fader okänd” i alla dokument.
– Jag tror att det gjordes av omsorg för oss barn. Att vi barn skulle få problem om det stod att vi hade en tysk eller österrikisk soldat som pappa. För att vi skulle slippa den bördan så bestämde man att fader okänd var ett bättre begrepp än tysk soldat, berättar Carina Borg-Borglund.
En tysk soldat som far var något man skulle dölja
Att ha barn med tyskar är en katastrof i 1950-talets Finland. Borg-Borglunds mamma berättar inte för någon i Finland att hennes dotter är ett ”tyskbarn”. Men Carina Borg-Borglund växer upp i Sverige och där är frågan inte lika tabubelagd på den här tiden.
– Jag vet inte om man hade någon annan uppfattning i Sverige, för där struntade man högaktningsfullt i om barnen var rena finländare eller blandade med tyskar eller inte.
Carina Borg-Borglunds mamma nämner aldrig någonting om hennes österrikiska far, men en dag då Borg-Borglund är i tonåren tar pappan plötsligt kontakt.
– Jag var 15 år när min pappa fick reda på var jag var. Det var första gången vi pratade med min mamma om att jag hade en österrikisk pappa.
Det visar sig att pappa Valter är gift och har tre döttrar och en son i Österrike. Han vill så gärna att Carina Borg-Borglund kommer och träffar honom, hans fru och Carina Borg-Borglunds halvsyskon. Hon reser iväg men redan på flygfältet chockeras hon av pappans åsikter.
Övertygad nazist ända till sin död
– De hämtade mig på flygplatsen i Zurich när jag kom. Där fanns en massa judar. Min pappas kommentar om dem ställde mig fullständigt. Han var fortfarande en övertygad nazist, berättar Carina Borg-Borglund.
Carina Borg-Borglund har hållit kontakt med sin pappa ända sedan hon besökte honom i Österrike för första gången. Han dör i slutet av 1980-talet. De sista åren han lever ringer han Carina så gott som dagligen. De talar aldrig om kriget eller det förflutna, det går helt enkelt inte.
– Jag tror att han aldrig orkade göra upp med sitt förflutna. Han orkade liksom inte erkänna att det var fel. Han ville tro att de slogs för någonting som var bra, som var rätt för att kunna ursäkta att han har varit med om så mycket som han har varit med om, konstaterar Carina Borg-Borglund.
I dokumentären Älskad och övergiven – en dotter söker svar kan du höra Carina Borg-Borglunds historia.
