De flesta arbetskonflikter som uppstod i fjol var politiska, visar Statistikcentralens sammanställning.
Antalet arbetskonflikter landade på 55 år i fjol, vilket är klart mindre än de 120 konflikterna året innan.
Men antalet arbetsdagar som gick förlorade på grund av strejker var betydligt fler i fjol än tidigare.
Industrin dominerar
46 av de 55 arbetskonflikterna var strejker och strejkhot.
Totalt 107 600 personer deltog i olika typer av arbetskonflikter i fjol, jämfört med 59 700 året innan.
Fjolårets konflikter ledde till 213 000 förlorade arbetsdagar. Samma siffra år 2023 var 83 000.
Industrins arbetskonflikter dominerar fjolårets statistik.
77 200 industrianställda deltog i arbetskonflikter och 141 800 arbetsdagar gick förlorade.
Politiska strejker vanligast
De flesta arbetskonflikter, 28 av 55, var politiska.
Det är första gången som Statistikcentralen bokför politiska arbetskonflikter separat, vilket betyder att det är svårt att jämföra antalet tvister med tidigare år.
Statistikcentralen konstaterar ändå att det förekom ovanligt många politiska arbetskonflikter i fjol.
Det här kan förklaras med att många protesterade mot regeringens arbetsmarknadsreformer som bland annat ledde till begränsningar av politiska strejker.
Nästan alla politiska arbetskonflikter skedde under fjolårets första kvartal.