WARSZAWA De nationalkonservativa krafterna i Polen håller fast vid presidentposten i landet efter en nagelbitare som utmynnade i en knapp seger för den 42-åriga historikern Karol Nawrocki i presidentvalets andra omgång.
Resultatet är ingen chock i sig. Opinionsmätningarna inför valet visade på dött lopp. Men det är en svidande förlust för liberalkonservative kandidaten Rafal Trzaskowski, som länge såg ut att ligga steget före.
Nederlaget blir det andra av sitt slag för Trzaskowski som även ställde upp i presidentvalet för fem år sedan, då mot sittande presidenten Andrzej Duda.
Resultatet är också ett stort bakslag för Polens sittande regering, ledd av Trzaskowskis partikamrat Donald Tusk.
En seger för Trzaskowski hade satt stopp för det politiska dödläge som rått i landet sedan 2023 där regeringen och presidenten i landet tillhör konkurrerande block.
Nu fortsätter istället den politiska låsningen med en regering och president som drar åt olika håll i centrala frågor.
Trumps favorit för presidentposten
Karol Nawrocki är 42 år, historiker till yrket och har tidigare varit chef för det nationella minnesinstitutet, en institution som förknippas med förmedlandet av en nationalistisk syn på landets historia.
Han har inte varit en del av partipolitiken, men han ställdes upp av det högerpopulistiska Lag och rättvisa och ses som nära förbunden med den nationalkonservativa rörelsen i Polen.
Nawrockis kampanj präglades av traditionella värderingar, en hård migrationslinje, skepticism mot EU:s klimatpolitik och ett budskap om att Polen inte ska låta sig styras av EU och stora medlemsländer som Tyskland och Frankrike.
Samtidigt har han odlat nära band till den konservativa rörelsen i USA och president Donald Trump och ses som den trumpska Magarörelsens favorit för presidentposten.
Banden till den sittande administrationen lär alltså inte bli ett problem för Nawrocki.
Däremot kan valet av honom leda till ökad friktion mellan Warszawa och Bryssel, efter uppvärmda relationer under den sittande regeringen.
Valresultatet får konsekvenser
Under Lag och rättvisas två perioder vid makten åren 2015–2023 försämrades relationen till EU kraftigt. Rättsstatsprincipen urholkades i landet vilket ledde till såväl juridiska processer på EU-nivå som frysta EU-bidrag.
Relationen till Bryssel började tina upp efter parlamentsvalet år 2023 då Europeiska rådets tidigare ordförande Donald Tusk utsågs till premiärminister i landet.
Nawrockis seger kan ändå innebära att de reformer som Tusk och hans regering lovat att verkställa kommer på skam. Det handlar till exempel om liberaliseringen av Polens strikta abortlagstiftning som inte framskridit trots tidigare löften.
Valresultatet bäddar för en laddad kraftmätning i parlamentsvalet 2027 då de nationalkonservativa har möjlighet att ta ett starkare grepp om makten.
Rikhard Husu, EU-korrespondent
Presidentvalet kan också ses som en inofficiell folkomröstning om regeringen Tusks popularitet. Partikamraten Trzaskowskis nederlag lär öka på spänningarna inom regeringskoalitionen.
Segern för de nationalkonservativa visar med önskvärd tydlighet att Polens återgång till en reforminriktad och konstruktiv aktör på EU-nivå inte kan tas för given.
Högerpopulisterna visade sin styrka i det polska presidentvalets andra omgång. Det här bäddar för en laddad kraftmätning i parlamentsvalet 2027 då de nationalkonservativa har förutsättningar att ta ett starkare grepp om makten.
Rikhard Husu är Svenska Yles EU-korrespondent.