Den andra omgången av fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina avslutades cirka en timme efter att de inletts i Istanbul på måndagen.
Samtalen, som var den andra direkta kontakten av det här slaget mellan parterna sedan 2022, inleddes nästan två timmar senare än planerat.
Stämningen i Ryssland uppges ha varit upprörd då samtalen i Istanbul inleddes. Inflytelserika krigsbloggare har uppmanat Ryssland att komma med en omfattande vedergällning mot Ukraina efter söndagens attacker djupt inne på ryskt territorium.
De ryska och ukrainska delegationerna möttes på motsatta sidor vid ett bord i det överdådiga palatset Çırağan vid Bosporen.
De ryska och ukrainska delegationerna, som vardera bestod av mer än ett dussin personer, satt vid ett U-format bord mittemot varandra med turkiska tjänstemän emellan sig. Många av ukrainarna bar militäruniform.
Inga större förhoppningar om genombrott
Det fanns inga stora förhoppningar om att något genombrott skulle lyckas få slut på det tre år långa kriget.
Turkiets utrikesminister Hakan Fidan, som ledde samtalen, sa att syftet med mötet var att utvärdera förutsättningarna för en vapenvila, att diskutera ett möjligt möte mellan de ryska och ukrainska presidenterna och att undersöka fler möjligheter till fångutbyte.
Den ukrainska delegationen leddes av försvarsminister Rustem Umjerov och den ryska av Vladimir Medinskij, en av president Vladimir Putins medhjälpare.
Enligt Umjerov fortsatte Ryssland att avvisa idén om ovillkorlig vapenvila.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskij sa på måndagen att en överenskommelse inte får ”belöna” den ryska ledaren Vladimir Putin, men att Ukraina är villigt att vidta de ”nödvändiga stegen för fred”.
Utbyte av svårt skadade och unga krigsfångar förbereds
Umerov meddelade efter samtalen i Istanbul att parterna enats om ett utbyte av främst sådana fångar som är svårt skadade och unga. Också kvarlevorna av döda soldater ska repatrieras som en del av utbytet.
Zelenskyjs stabschef sa också att den ukrainska delegationen hade överlämnat en lista över deporterade barn till Ryssland.
Ukrainska tjänstemän säger att hundratals barn tvångsförflyttades från ukrainskt territorium av ryska styrkor, och att man vill ha dem tillbaka som en del av ett fredsavtal.
Ryssland har hävdat att barnen fördes till Ryssland för att skydda dem från strider.
Ukraina meddelade före mötet att man är redo att ta ”stora steg” för att göra framsteg mot fred. Om Ryssland är redo att gå vidare, och inte bara upprepa samma tidigare ultimatum, då kan det komma goda och stora nyheter i dag, sa en källa i Ukrainas delegation till nyhetsbyrån AFP.
Båda sidor är också under press från USA; Ukraina behöver amerikansk militär hjälp medan Ryssland hoppas på att de ekonomiska sanktionerna ska lättas.
Måndagens samtal följer på en av Ukrainas mest framgångsrika attacker någonsin på rysk mark. Tiotals strategiska bombplan som stod parkerade vid flygbaser tusentals kilometer bakom frontlinjen attackerades.
Attackerna ses bland annat som ett budskap från Ukraina om att man kämpar hårt och inte är redo för vilka eftergifter som helst.
En tidigare samtalsrunda i Istanbul den 17 maj lyckades inte åstadkomma något betydande resultat förutom ett utbyte av krigsfångar.
Ryskt dokument utan överraskningar
Ryssland föreslog ett två-tre dagar långt eldupphör i delar av Ukraina, i samband med dagens förhandlingar i Istanbul. Det skulle gälla områden intill frontlinjerna.
– Så att befälhavarna kan samla sina dödade soldaters kroppar, sa Rysslands chefsförhandlare Vladimir Medinskij.
Ukraina har föreslagit en fullständig och villkorslös vapenvila, men det går Ryssland inte med på.
Ryssland överräckte ändå ett dokument med sina krav för att uppnå en vapenvila. Ukraina sägs ha en vecka på sig att begrunda innehållet. Efter det ska parterna komma överens om stegen framåt.
När innehållet på måndagskvällen offentliggjordes innehöll det inga överraskningar. Ryssland vill precis som tidigare att Ukraina ska hålla sig utanför Nato, att väst ska sluta förse ukrainarna med vapen och att Ukraina ska demobiliseras.
Nato sammanträdde samtidigt i Litauen
President Zelenskyj deltog samtidigt i ett Natomöte som hölls i Litauens huvudstad Vilnius. Mötet sammanförde Bukarest Nio (B9)–alliansens medlemmar i Öst- och Centraleuropa – med dess nordiska medlemmar.
Mötet var en förberedelse inför Natos toppmöte i Haag senare i juni.
Zelenskyj sa att om dagens möte mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul inte leder till något betyder det helt klart att starka nya sanktioner är nödvändiga.
– Specifikt de starka sanktioner som president Trump utlovade; sanktioner mot rysk energi, särskilt olje- och tankfartyg, pristak, och också sanktioner mot ryska banker och finanssektorn i allmänhet.
Zelenskyj nämnde också söndagens ukrainska attacker djupt inne på ryska områden.
– Våra attacker bevisar att Ryssland nu får känna vad förluster betyder. Det är det som kommer att driva Ryssland mot diplomati, sa Zelenskyj.
”Ukraina ska gå med i Nato”
Nordiska, baltiska och centraleuropeiska Natomedlemmar säger sig vara fast beslutna att Ukraina ska ingå i Nato.
”Vi står fast vid de allierades beslut och åtagande gällande Ukrainas oåterkalleliga väg till fullständig euroatlantisk integration, inklusive Natomedlemskap. Ukraina har rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang och att bestämma om sin egen framtid, fritt från extern inblandning, sa länderna i ett gemensamt uttalande.
Också Natos generalsekreterare Mark Rutte deltog i måndagens möte i Vilnius.
– Då det gäller Ukraina så är det tydligt att det finns ett långsiktigt åtagande från alla 32 Natoländer om att Ukraina ska gå med i Nato, sa Rutte.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen sa att det är viktigt att fokusera på att återupprusta Europa.
– Ryssland är ett hot mot oss alla och därför måste vi stärka vår östra flank. Vi måste fortfarande driva på för en vapenvila men samtidigt måste vi göra vad som krävs på slagfältet i Ukraina så att de faktiskt kan vinna detta krig.
Litauens president Gitanas Nauséda talade om tid.
– Vi måste förstå att Ryssland inte väntar. Ryssland försöker konsolidera och rekonstruera sina militära styrkor så snart som möjligt. Vi har mycket begränsad tid att göra detsamma. Jag tror att vi torde prata om tre till fem år.
Källor: AFP, Reuters, AFP