Köpcentrets wc. Hundratals människor har i dag använt toaletten före dig, och vem vet var deras rumpor har varit.
Du tar en fem-sex bitar lång remsa av det lövtunna wc-pappret, viker den till ett v och placerar det försiktigt på toalettstolens kant. Utan att andas, för då blåser det iväg. Sedan sätter du dig, försiktigt, så att det inte flyttar på sig. Fast det gör det ändå.
Om allt går väl sitter du sedan där, trygg, med en pappersbarriär mellan din bakdel och all världens wc-bobbor. Vad bra.
– Jag lägger toalettpapper på sitsen om jag har större behov. Om jag bara ska kissa sätter jag mig inte alls, utan liksom står eller hukar ovanför sitsen.
Det säger Marita Vasu, som vi träffar i köpcentret Kampens damtoalett. Hon är inte helt ung, men berättar att hon har bra benmuskler, vilket man ju måste ha om man ska orka stå så.
– Jo det måste man ha!
I unisex-toaletten längst nere i biblioteket Ode står Emilia Kullas och tvättar händerna.
– Jag brukar inte lägga papper på sitsen. Det känns inte som att det behövs. Om toaletten ser smutsig ut går jag bara bort, säger hon.
En ung kvinna som står vid spegeln och bättrar på ögonsminket i samma toalett säger att hon nästan alltid brukar lägga papper.
– Det känns bara fräschare. Om det finns droppar på sitsen ser jag dem då de sugs upp av pappret.
”Man lagar inte mat med baken”
Är det då bra att lägga papper på toasitsen? Vi ringer upp en expert.
– Nej. Helt onödigt.
Det säger Per Saris, professor i mikrobiologi vid Helsingfors universitet, och motiverar:
– Det är sällan man sätter sin bakdel i munnen, eller lagar mat med baken.
Visserligen finns det avföringsbakterier på wc-ringen, säger professorn.
– Alldeles säkert. När man spolar sprids mikrodroppar, som hamnar lite här och där.
Men vår hud är en effektiv barriär mot allehanda bakterier och annat som kan skada oss. Om vi får lite bakterier på huden på baken och baksidan av låren gör det faktiskt ingenting.
Det är bara om vi får dem på händerna och via dem i munnen som det kan vara skadligt. Eller, funderar han, om man har blödande utslag eller sår på huden på baken, då kan de ju ta sig in i kroppen.
– Men det handlar om så enstaka bakterier man kan få från wc-byttan. Bara några hundra tusen, säger Saris lugnande.
Men usch, vänta nu. Om man sätter sin rumpa på wc-ringen där det finns hundra tusen avföringsbakterier … Hur länge lever de på huden? Tar man dem med sig hem? Hamnar de i sängen med en på kvällen, och så ligger man ovetande där och gosar med dem? Och varför låter det som om professorn skulle småskratta i luren?
– Jag har aldrig hört om någon epidemi som skulle starta från tyg. Det är ingen fara, de flesta bakterier dör ganska fort på torra ytor, säger Saris.
”Människor är en aning hysteriska”
Hur många som lägger toalettpapper på sitsen på allmänna toaletter vet säkert ingen. I en amerikansk enkät svarade ungefär 30 procent av de tillfrågade att de brukade göra så.
Men varför sysslar så många då med wc-pappersceremonin? I en del allmänna toaletter finns till och med automater med tunna skydd man kan lägga på sitsen. Varför det, om det är helt onödigt?
– Människor är en aning hysteriska när det gäller hygieniska saker, tycker Per Saris. Det luktar ofta på toaletter, och det får folk att tänka att det säkert är bäst att skydda sig på alla möjliga sätt.
Det är skillnad på toalett och toalett. Vi är säkert många som gärna lägger papper på toalettsitsen på till exempel flygplatser eller i restauranger, medan vi inte skulle komma på tanken att göra det på jobbets toa.
– Ja... du kanske litar på dina kolleger och upplever dem som din egen flock, spekulerar Saris.
Professorn hör själv inte till dem som lägger papper på sitsen, om den inte är synbart smutsig. Däremot använder han ibland papper för att ta i toalettens dörrhandtag när han ska ut.
Det är där bobborna finns.
Hur brukar du göra på allmänna toaletter, lägger du toalettpapper på toasitsen? Diskutera!