Linus Nyman är doktor i informationsbehandling och varnar för alla de företag som kallas data brokers eller ett slags datamäklare, som vuxit fram under det senaste årtiondet.
– Det finns tusentals sådana företag, och de lever på att köpa och sälja information om oss. Allt från våra politiska åsikter till om vi föredrar män eller kvinnor till den minsta lilla detalj av vårt liv är av intresse, säger Linus Nyman i sitt sommarprat.
Företag använder informationen för att rikta reklam till dig vid de tidpunkter som är mest sannolika för att du ska köpa deras produkter.
Även politiska aktörer och till och med regeringar är intresserade av informationen.
I USA bestämde NSA – den nationella säkerhetsmyndigheten – efter 11 september-attackerna att deras mål är att samla all data som går att komma åt.
– Vad de sedan gör med den informationen beror väl delvis på till exempel vem som är president.
Själv bestämde sig Linus Nyman för att lämna sociala medier 2018 då det avslöjades att företaget Cambridge Analytica samlat in personlig information om miljoner Facebookanvändare, i många fall utan deras vetskap.
– Det var sista droppen för mig. När jag såg hur datan som samlades användes stack jag från sociala medier.
För att undvika bedrägerier och företagens lömska insamling av data uppmanar Linus Nyman alla att se över det egna surfandet.
– Datorer har blivit så säkra med åren att det vanligtvis är lättare att lura användaren än att lura datorn. Så databrottslighet handlar sällan om att hacka datorer, utan om att lura oss människor.
Linus Nymans tre enkla tips för säkrare surfande på nätet:
1. Var försiktig med att klicka på länkar i e-posten
– En fara med länkar är att de kan ta en till sidor som ser identiska ut med den tjänst man tror man besöker. Fast de egentligen är en sajt som drivs av skurkar. Det finns till och med program skurkar kan använda för att skapa identiska kopior av en annan sajt.
2. Granska internetsidors url
– Det som skurkarna inte kan kopiera är adressen. Så vill man veta om en internetsida är äkta ska man titta på det som kallas url, alltså det som kommer efter www uppe i adressfältet.
3. Ha inte för bråttom
– Skurkarna vill inte att vi ska hinna fundera på deras påståenden. Så om du får ett meddelande som ger dig en panikartad känsla att du snabbt måste göra som meddelandet säger, då ska du i stället ta bort fingrarna från tangentbordet, backa bort från datorn tills paniken lugnat sig och du märker att det hela var lurendrejeri.
Har du någon gång blivit lurad av ett bluffmejl eller en falsk webbsida? Vad fick dig att förstå att något inte stämde? Berätta i kommentarerna!