De första trupperna från det kaliforniska nationalgardet har anlänt i Los Angeles, där demonstrationer har pågått sedan i fredags.
Enligt amerikanska medier anlände trupperna tidigt på söndag morgon lokal tid. På eftermiddagen var ungefär 300 nationalgardister och poliser uppradade framför en demonstration i centrala Los Angeles, där trupperna hade upprättat en avspärrad zon.
Demonstrationen framför förlöpte lugnt under förmiddagen, men spänningarna tilltog vid 13-tiden. Då avfyrade myndigheterna tårgas, pepparsprej och gummikulor för att skingra folkmassorna som närmade sig truppernas avspärrning.
Demonstranterna blockerade en motorväg och tände eld på bilar. Flera personer har gripits.
Också i lördags använde polisen sig av tårgas.
Missnöje över migrationspolitiken
Demonstrationerna handlar om missnöje över att den amerikanska migrationsmyndigheten ICE den gångna veckan gripit ett hundratal personer som misstänks vara i USA utan tillstånd.
Omkring tusen personer uppges ha deltagit i protesterna. Ett hundratal av dem ska ha drabbat samman med polisen.
Sammanlagt 2 000 personer från gardet har beordrats till Los Angeles av USA:s president Donald Trump.
Trump har jämfört protesterna mot ICE som ett slags uppror och säger att den lokala polismyndigheten inte räcker till för att få ett slut på upploppet.
USA:s försvarsminister Pete Hegseth har hotat med att komplettera nationalgardet med marinkårssoldater från en närbelägen militärbas.
Delstaten tänker stämma administrationen
Beslutet att skicka in nationalgardet har väckt kritik bland politiska ledare i Kalifornien. Guvernör Gavin Newsom säger att Trumps beslut är provocerande och kommer att leda till ökade spänningar.
Enligt Newsom hade delstatspolisen situationen under kontroll innan nationalgardets trupper anlände.
Guvernören riktar kritik även mot Hegseth över utspelet om att skicka in soldater. I ett brev som publicerats på medieplattformen X anklagar Newsom administrationen för att allvarligt kränka delstatens suveränitet och kräver att nationalgardet dras tillbaka.
Newsom har också meddelat att delstaten tänker väcka talan mot presidenten för att olagligen ha kallat in nationalgardet. Enligt Newsom agerar Trump i strid med konstitutionen, eftersom presidenten inte har koordinerat beslutet med delstaten.
Också Los Angeles borgmästare Karen Bass beskyller presidenten för att eskalera situationen:
– Det vi ser i Los Angeles är ett kaos som har provocerats av administrationen, sa Bass under en presskonferens på eftermiddagen.
Trumps beslut är historiskt – han är den första presidenten på 60 år som har kallat in nationalgardet utan en direkt begäran från delstatsmyndigheterna. År 1965 beordrade president Lyndon B. Johnson nationalgardets trupper att skydda en medborgarrättsmarsch i Alabama.
Trumps varning: trupper överallt
Experter beskriver Trumps beslut som ett överdrivet tilltag. Demonstrationerna har tillsvidare varit begränsade när det gäller både deltagarantal och utsträckning.
Dessutom kan det leda till att amerikaner inte vågar hålla fast vid sin rätt att demonstrera, anser professor Daniel Urman från Northeastern university.
– Det här kan ha en avskräckande inverkan, att människor inte vågar ta sig ut och delta i fredliga protester. De vågar kanske inte uttrycka sitt missnöje, vilket är en grundläggande rättighet i den amerikanska grundlagen, säger professor Urman till nyhetsbyrån Reuters.
USA:s minister för inrikes säkerhet Kristi Noem försvarar nationalgardets närvaro. Hon säger att gardet tryggar förutsättningarna till fredliga protester.
Trump själv verkar ha varnat för att han är redo att sätta in amerikanska trupper också på andra ställen om det behövs.
– Vi kommer att ha trupper överallt. Vi tänker inte låta det här hända i vårt land.
Källor: Reuters, AP, AFP
Artikeln uppdaterad 9.6.2025 kl. 11:00 med en korrigering. På videon drabbar demonstranterna samman med Los Angeles polis – inte nationalgardets trupper som det tidigare felaktigt uppgavs. Konfrontationer mellan nationalgardet och demonstranterna har emellertid också skett.