Rättsväsendet vill bli av med nämndemännen: ”De är en risk för rättssäkerheten”, säger advokat

Vem som helst kan döma grova brott i tingsrätten. Men det vill så gott som alla inom rättsväsendet ändra på. Det här visar sig när Justitieministeriet frågade om saken.

En person med blont hår som står framför en färgglad tavla. Miljön verkar vara modern och upplyst med taklampor.
Advokat Martina Kronström anser, liksom hela advokatsamfundet, att systemet med nämndemän borde avskaffas. Bild: Jani Saikko / Yle

Helsingfors tingsrätt avskedade på måndagen (9.6) en nämndeman som upprepade gånger kommit för sent till rättegångar.

En gång luktade han sprit och rättens ordförande krävde alkoholtest, vilket nämndemannen vägrade. Han lämnade i stället tingsrätten mitt under rättegången.

Det här är ett exempel på problem med nämndemännen. Liknande problem kommer fram när Svenska Yle går igenom färska utlåtanden till Justitieministeriet.

”De har glömt att dyka upp till rättegången eller har kommit för sent utan att i förväg kontakta ordföranden. Ibland har nämndemän varit helt oanträffbara när rättegången ska börja, vilket har lett till att sammanträdet har ställts in eller att sammansättningen i sista stund har ändrats och rättegången har fördröjts”, skriver tingsdomare Niko Kiviluoto vid Södra Savolax tingsrätt i ett utlåtande till Justitieministeriet.

Tingsrätten i Norra Karelen har haft liknande problem och anser att motsvarande problem finns på riksnivå.

Bild på Helsingfors tingsrätt.
Nämndemannen som avskedades vid Helsingfors tingsrätt hade utsetts av Samlingspartiet. Bild: Matti Myller / Yle

Utses av politiska partier

En nämndeman är en person som utan juridisk utbildning dömer i tingsrätten i brottmål som kan ge över fyra års fängelse. Oftast gäller det grov misshandel, rån, grovt narkotikabrott, våldtäkt och sexuellt utnyttjande av barn, enligt statistik från 2023.

Sammansättningen, alltså juryn, består av en yrkesdomare och två nämndemän.

Om det blir omröstning har nämndemännen övertaget över yrkesdomaren. En person kan dömas för brott också fastän yrkesdomaren vill fria den åtalade.

Nämndemännen utses av politiska partier och tillsätts av kommunernas fullmäktige. Nya nämndemän utses i regel i början av en ny fullmäktigeperiod.

I juni inleds därmed en ny fyraårsperiod för tingsrätternas nämndemän, men den här perioden kan bli den sista.

Bara två vill bevara

I regeringsprogrammet föreslås att partierna inte längre ska välja nämndemän. Dessutom utreder Justitieministeriet nu om hela systemet kan slopas och ersättas med något annat.

Svenska Yles genomgång av de 29 utlåtanden som har lämnats in visar att största delen är för att nämndemännen slopas.

Av den här åsikten är bland annat Finlands Advokater, Finlands domareförbund, Juristförbundet, Åklagarmyndigheten och Riksdagens justitieombudsman.

Det är bara föreningen för Finlands lekmannadomare, det vill säga nämndemännens förening, och Matti Tolvanen, professor emeritus i straff- och processrätt vid Östra Finlands universitet som vill bevara systemet.

”Risk för den åtalades rättssäkerhet”

Finlands Advokater har i flera år talat för att slopa nämndemännen. Samfundet lyfter i sitt utlåtande fram att nämndemännen numera bara deltar i behandlingen av de allra grövsta brotten.

”Det är just dessa ärenden där det, med tanke på allas rättssäkerhet, vore ytterst viktigt att domarna har tillräcklig sakkunskap. Användningen av nämndemän förbättrar inte parternas möjlighet att få rättvisa”, skriver Finlands Advokater i utlåtandet.

Advokat Martina Kronström säger att hon numera rätt sällan ser nämndemän i rättssalen.

– Själv ser jag att nämndemännen är en risk för den åtalades rättssäkerhet. Är det människor med juridisk bakgrund som bestämmer över den åtalades öde, eller någon som inte har substanskunskap utan drar det på känsla?

Matti Tolvanen, professor emeritus i straffrätt, står utomhus. Bakom honom skymtar Helsingfors järnvägsstation.
Professor emeritus i straff- och processrätt Matti Tolvanen vill bevara nämndemännen. Bild: Berislav Jurišić / Yle

”Bidrar med medborgarnas perspektiv”

Professor emeritus i straff- och processrätt Matti Tolvanen anser att nämndemännen fortfarande har en plats i tingsrätterna.

– För det första handlar det om tradition, för det andra om att bygga förtroende och för det tredje finns det motsvarande system med nämndemän i övriga Norden. Där vill man inte avskaffa utan utveckla systemet, säger Tolvanen till Svenska Yle.

Tolvanen anser att nämndemännens uppgift inte är att tolka lagen utan att de bidrar med medborgarnas perspektiv.

Vad ska komma i stället?

I en rapport från Justitieministeriet ges två förslag på vad nämndemännen kan ersättas med.

Enligt förslagen skulle nämndemännen kunna ersättas av yrkesdomare och tingsnotarier, beroende på straffnivån för brotten som behandlas.

Tingsnotarie är en person som efter sin magisterexamen i rättsvetenskap gör sin praktik vid tingsrätten.

Riksdagens justitieombudsman ser fördelar med ett system där flera yrkesdomare dömer tillsammans.

”Ensamma tingsdomare vet nödvändigtvis inte att ärenden sköts på ett annat sätt i grannsalen. Om det blir vanligare med tre domare blir praxisen också mer enhetlig”, anser JO.

Rättssalen under pågående förhandling med domare och nämndemän närvarande.
Juryn består av två nämndemän och en yrkesdomare om straffet för brottet överstiger fyra års fängelse. Bild: Katja Halinen / Yle

Helsingfors hovrätt vill att en ensam domare sköter alla fall

I flera utlåtanden lyfts fram att en ensam yrkesdomare borde få allt grövre brott på sitt bord.

Nu kan en domare döma om straffet är högst fyra års fängelse, men flera tingsrätter anser att gränsen borde höjas till sex år.

Helsingfors hovrätt går längre än så. Hovrätten skriver i utlåtandet att en ensam yrkesdomare i princip kan ha hand om alla ärenden i tingsrätten. Eller i varje fall brott där man högst kan få sex års fängelse.

Rättelse 10.6 kl.17.12: Advokatförbundet ändrades till advokatsamfundet.

Vad tycker du om systemet med nämndemän? Kommentera!