Medan Kinas och Rysslands politiska elit i offentligheten vill få det att framstå som att ländernas relation är orubblig, råder det i Ryssland en stor misstänksamhet mot Kina bakom kulisserna.
Delar av ett internt dokument från den ryska federala underrättelsetjänsten FSB visar hur Rysslands inhemska säkerhetsapparat ser Kinas underrättelseverksamhet som ett genuint hot.
Tidningen The New York Times har tagit del av och äkthetsgranskat dokumentet med hjälp av västliga underrättelsetjänster. Det verkar härröra från 2023 eller 2024 och beskriver en subtil kamp i bakgrunden mellan ländernas underrättelseorganisationer.
I vissa fall beskrivs Kina som ”fienden” av underrättelsetjänsten. Det är dock oklart om den här oron delas av andra delar av den ryska statsapparaten.
Den kinesiska underrättelsetjänsten har trådar överallt i Ryssland
Enligt dokumentet har Kina trappat upp sina försök att rekrytera ryska tjänstemän, journalister och individer inom affärsvärlden, särskilt dem som har ekonomiska svårigheter eller hyser agg mot den ryska staten.
Särskilt intressant för Kina är ryska specialister inom flyg- och vapenteknologi samt folk med erfarenheter från Ukrainakriget. Fokus ligger på information om drönare och andra motmedel mot västliga vapen.
FSB misstänker även att kineserna vill dra nytta av kunskaper från den ryska privata militärenheten Wagnergruppen, både när det gäller taktik och personal. Enligt dokumentet är förhoppningen att kunna applicera lärdomarna på kinesernas egna militära företag i Asien, Afrika och Latinamerika.
För att motarbeta det här har den ryska underrättelsetjänsten lagt extra energi på att övervaka och föra samtal med ryssar som kan vara potentiella mål för kinesiskt spionage och påverkansförsök.
Man bedriver också omfattande övervakning av användare på det kinesiska sociala nätverket Wechat och hackar sig även in i användares telefoner.
Dessutom konstaterar dokumentet att Kina har starka intressen i Arktis. I takt med att klimatförändringen får isarna i området att smälta öppnas möjligheter för nya handelsrutter, vilket Kina kan dra nytta av.
Enligt dokumentet används kinesiska företag och forskningscentrum som täckmantel för underrättelseoperationer i de här regionerna.
Rysslands östra gräns är försvagad på grund av kriget i Ukraina
Ryssland har flyttat en stor del av sina underrättelseresurser till väst i och med den ryska invasionen av Ukraina. Det här har samtidigt inneburit att övervakningen av landets östra områden försvagats, vilket ryssarna enligt dokumentet tydligt oroar sig för och försöker bemöta.
Man har också tydligen varit beredd på att ett sådant här scenario skulle kunna uppstå, av dokumentet att döma.
Bara några dagar innan den ryska invasionen inleddes introducerade FSB en ny enhet för kontraspionage. Den kallas Entente-4 och har som uppdrag att motverka kinesiska spioner från att underminera ryska intressen.
Enligt dokumentet har man noterat Kinas ökande inflytande och mjuka makt, särskilt i Centralasien där Ryssland också vill stärka sin närvaro, och längs den gemensamma gränsen i öst.
FSB är enligt dokumentet oroliga för att kinesiska forskare genom arkeologiska och kulturella projekt försöker legitimera historiska kinesiska anspråk på ryskt territorium, bland annat genom att försöka hitta spår av ”forntida kinesiska folk”.
År 2023 publicerade Kina en officiell karta med historiska kinesiska namn på ryska städer, vilket ryska myndigheter tolkar som en förberedelse för framtida territoriella krav.
En delikat vänskap där Ryssland har mycket att förlora
Dokumentet beskriver också en djup misstro från kinesiskt håll.
Kinesiska agenter får genomgå lögndetektortest när de återvänder hem från uppdrag i Ryssland, och den kinesiska staten har blivit mera rigorös i kontrollen och övervakningen av de drygt 20 000 ryska studenter som i nuläget befinner sig i Kina.
Dokumentet belyser också den svåra balansgången som den ryska underrättelsetjänsten måste gå när det gäller Kina.
Ländernas samarbete är livsviktigt särskilt för Ryssland som förlitar sig på Kina för framförallt ekonomiskt, men också teknologiskt och politiskt, stöd i allt högre grad sedan invasionen av Ukraina.
Av den anledningen uppmanas tjänstemän enligt dokumentet att låta bli att tala om ”kinesisk underrättelsetjänst som en potentiell fiende”, och att hantera den kinesiska underrättelseverksamheten i Ryssland med försiktighet, medan man samtidigt undviker ”negativa konsekvenser för bilaterala relationer”.
Vissa västerländska bedömare menar att den här misstron teoretiskt skulle kunna utnyttjas för att bryta Rysslands band till Kina. Det här är också en ambition som Trumpadministrationen har.
Andra menar dock att sådana förhoppningar är orealistiska.
Kinas ledare Xi Jinping och den ryska presidenten Vladimir Putin har, trots misstänksamheten, ett förhållandevis tätt personligt förhållande och många gemensamma intressen, bland annat motståndet mot USA.
Putins val att fortsätta fördjupa relationerna med Kina, med de risker det innebär, visar att man än så länge ser mera fördelar än nackdelar med samarbetet – åtminstone på kort sikt.