Jyri-Pekka Mikkola som är professor i teknisk kemi vid Åbo Akademi och Umeå universitet har nyligen varit med om att göra en vetenskaplig studie som ifrågasätter PEth-testets tillförlitlighet.
Testet har börjat användas allt mer i företagshälsovården i Finland och har också i vissa fall bidragit till sanktioner såsom obetald ledighet eller att en arbetstagare har fått sparken.
Enligt den färska studien skulle det inte vara pålitligt att använda ett PEth-test för att mäta regelbundet problematiskt drickande.
– Testet ger en helt felaktigt bild, säger Mikkola.
Den nya studien är tills vidare inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift och därmed inte officiellt granskad av andra forskare.
Beräkningarna i studien bygger på matematisk modellering och inte på faktiska mätningar på testpersoner.
Kritik mot den vanliga uppfattningen
Mikkola påpekar att man allmänt utgår från att bildningshastigheten av PEth (fosfatidyletanol) – ett ämne som bildas i blodet vid alkoholkonsumtion – är konstant.
Men hans nya studie pekar på att hastigheten ökar kraftigt ju mer alkohol man dricker.
– Ju mer berusad man blir, desto snabbare bildas PEth. Och det leder till att, som ett exempel, du dricker en flaska vin på en fredag och följer samma mönster nästa fredag, då är du garanterat över gränsen, säger Mikkola.
Anders Helander är kemist och forskare vid Karolinska institutet i Sverige. Han säger att det inte finns något i vetenskapen, inga studier som visar att PEth-värdet skulle kunna stiga så snabbt.
Han var för 15 år sedan med om att ta fram den PEth-mätmetod som används i dag.
Kritiken mot testet vilar på missförstånd
Anders Helander på Karolinska institutet
Helander säger att kritiken mot testet vilar på missförstånd, och att praktiska, publicerade studier på patienter visar en annan verklighet.
– Om du skulle dricka ganska mycket lördag och söndag och bara lite i veckan och sedan nästa lördag och söndag, då kommer du aldrig att komma i närheten av den här gränsen, utan det krävs återkommande intag, säger han.
Han påpekar att också vid stort intag så finns alkoholen kvar i kroppen i maximalt 10–12 timmar.
PEth kan bara bildas under den tid etanol finns i kroppen. Så fort etanolen är borta ur kroppen börjar PEth istället brytas ner, säger Helander.
– Därigenom förstår ju också alla att det inte går att få ett enstaka jättehögt PEth-värde vid ett enstaka intag, utan då måste du kontinuerligt fylla på med etanol (alkohol) för att PEth-värdet gradvis ska stiga. Annars börjar det sjunka när etanolen är borta ur kroppen.
Helander preciserar att ett PEth-värde över 0,30 mikromol per liter är en stark indikator för överkonsumtion av alkohol, och att det för att överskrida den nivån krävs ett regelbundet och omfattande alkoholintag under minst 1–2 veckor.
Stora individuella skillnader
Den färska studien visar att PEth-nivåerna i blodet varierar avsevärt mellan individer, även om mängden alkohol som konsumeras är densamma.
Därmed menar Jyri-Pekka Mikkola att PEth inte skulle vara pålitligt för att uppskatta en individs alkoholkonsumtion – varken låg eller hög – över tid, på grund av stora individuella skillnader.
Anders Helander på Karolinska institutet avfärdar ändå den bedömningen. Han bekräftar att det finns stora individuella variationer i PEth-värden, men tillägger att det är välkänt inom forskarvärlden.
– Vi kan förklara det till stor del. Vi kan förklara det med att kvinnor i genomsnitt väger mindre än män. Vi kan förklara det med att det är stor skillnad om man dricker alkohol på fastande mage. Då blir nivåerna högre, säger han.
”Man tror att halva befolkningen är alkoholister”
Jyri-Pekka Mikkola varnar för sin del för att Finland är på väg i samma riktning som Sverige, där PEth-testerna har blivit rutin inom vården.
– Och resultatet har blivit det att man tror att halva svenska folket är alkoholister. Dessutom är det ett problem att det här kostar sjutton för vården. En test kostar cirka hundra euro. Vården får säkert mängdrabatt på det. Men i vilket fall som helst, det här är jättedyra tester.
PEth-testet har ökat kraftigt i Sverige under senare år, trots en hel del kritik där.
– Det beror på att läkarna känner att det här är ett bra och träffsäkert instrument och att det också ger svar på mycket av de frågor som de har kring alkohol, säger Helander.
Jämfört med tidigare alkoholtester, som ofta byggde på leverskademarkörer, representerar PEth-testet en klar förbättring, tillägger han.
– Man ska inte behöva vänta på att levern har tagit skada innan man upptäcker att det förekommer en riskkonsumtion.