Israels angrepp på Irans kärnanläggningar, forskare och högt uppsatta individer inom militären, som drabbade bland annat Irans huvudstad Teheran, har legat i luften sedan en tid.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har sedan länge agiterat mot Irans kärnprogram som han anser är en förberedelse för att landet skaffar sig kärnvapen som sedan kan användas mot Israel.
Israel vill inte ge Iran utrymme att utveckla kärnvapen
Spekulationerna om varför Israel valde att anfalla anläggningarna just nu är många. Den rådande uppfattningen bland många analytiker är att det är kopplat till samtalen mellan USA och Iran om deras kärnprogram.
USA:s specialsändebud Steve Witkoff skulle ha träffat delegater från Iran för ett sjätte samtal om kärnprogrammet på söndag, men det samtalets öde är nu osäkert.
– Det finns långsiktiga mål med det här, säger Rouzbeh Parsi, adjungerad lektor vid Lunds universitet, men det mest akuta för Netanyahu just nu är att förhindra att de här förhandlingarna kommer någon vart.
Flera analytiker tror också att Israel tog tillfället i akt och utnyttjade det faktum att man slagit ut Irans luftförsvar i ett tidigare angrepp förra året.
Israel hotade med att anfalla kärnanläggningar redan i oktober förra året, efter att Iran två gånger under året avlossat ett stort antal robotar mot Israel.
Då slutade det med att Israel flygbombade ett antal militära installationer, men lät bli att attackera kärnanläggningarna.
Anfallet tränger in Irans ledare i ett hörn
Även då lovade Iran vedergällning, men någon vidare eskalation uteblev slutligen.
– Skillnaden mellan då och nu är att den här gången har man dödat några av landets högsta militärer och personer inom kärnteknikprogramet, säger Parsi.
– Så det här går inte att avfärda med det inte var några dödsoffer. Det här är ett försök att provocera fram ett riktigt krig.
Israels attacker mot Iran har försatt ledarskapet i Teheran i en svår sits. Attackerna kommer att kräva ett svar av Iran, men svaret kan riskera att trappa upp konflikten och dra in andra aktörer mycket snabbt.
– Det finns ingen möjlighet för Iran att undvika att svara på ett sätt som är proportionerligt, säger Parsi. Sedan råder det skilda meningar om vad Iran, respektive Israel och USA och Storbritannien, anser vara proportionerligt.
Iran skickade ett hundratal drönare mot Israel strax efter det israeliska angreppet, men det är inte sannolikt att det stannar där, tror Parsi.
– Inte om det är meningen att det ska vara ett riktigt svar, som ska avskräcka Israel, säger han. Om det är tanken kommer det att följas upp av missiler. Om det är tänkt att vara symboliskt så kanske de nöjer sig, men den symboliken kommer att vara ihålig.
Israel har sagt att man kommer att fortsätta angreppen så länge som man uppfattar att Irans kapacitet att anrika uran och potentiellt utveckla kärnvapen utgör ett hot.
Parsi säger att Iran politiskt inte nödvändigtvis har råd med den sorts tomma symbolik i ett sådant här läge. Regimen i Iran är mycket impopulär, och ett uteblivet svar kan ge ledarskapet ordentliga legitimitetsproblem om man visar sig som svag.
Men eftersom det israeliska anfallet denna gång också träffade civila områden, och därmed kan leda till skador på civila, är det mera en öppen fråga om hur befolkningen reagerar, enligt Parsi.
Det kan uppstå ett visst andrum för regimen om folket känner solidaritet med sitt land som en reaktion mot en yttre fiende.
Han är dock osäker på om Iran kommer att våga svara, eftersom de inser att konsekvenserna kan bli mycket stora.
Parsi menar att Iran förmodligen kommer att slå till med precisionsstyrda missiler, liknande de som användes under angreppen mot Israel förra året.
Han tror dock att det kommer röra sig om en betydligt större mängd av dem den här gången, om Iran överhuvudtaget bestämmer sig för att svara. Och det i sin tur kan ge upphov till nya problem.
Risken för eskalation är mycket stor –USA:s reaktioner är avgörande
USA har förnekat att man skulle varit inblandad i Israels senaste anfall, men medger att Israel förvarnat om en förestående attack den här veckan.
USA hade inför angreppet delvis evakuerat sina ambassader i grannlandet Irak. Man är rädd för att en konflikt mellan Iran och Israel kan spilla över gränsen och att militanta grupper som har kopplingar till Iran i Irak kan få för sig att slå till mot mål även där.
Hur det går är igen beroende på hur ledarskapet i Teheran tänker utforma sitt svar.
– Det finns linjen som går ut på att det är bättre att Iran försöker utföra en mycket precis attack mot Israel som inte triggar en amerikansk motreaktion, säger Parsi.
Men, säger Parsi, det finns också alternativa tankar som går ut på att hur Iran än gör så kan de inte slå tillbaka mot Israel utan att USA på ett eller annat sätt blir indraget.
Enligt det här resonemanget skulle det vara mera fördelaktigt att slå till först, innan USA fått chansen att slå ut alla allierade grupper.
– Problemet just nu, säger Parsi, är att eskaleringstrappan antingen kan vara mycket flack, eller gå spikrakt upp. Och där är den viktigaste faktorn: Blir USA inblandat? För då pratar vi helt andra proportioner eftersom de har en helt annan, industriell förmåga att föra krig, säger Parsi.
Enligt Parsi finns det ett visst hopp i och med att USA inte verkar vilja bli indraget i ett krig i Mellanöstern, och att USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inte alltid verkar dra åt samma håll.
Mycket handlar om vilka signaler USA väljer att skicka till Iran nu, om man väljer en konfrontativ linje där man hotar att slå tillbaka, eller om man hellre försöker få kyla ner temperaturen och försöker få Iran att backa.