Segregation är ett växande problem i huvudstadsregionen och det löser man inte endast genom blandad bostadspolitik, det vill säga olika typer av bostäder och invånare i stadsdelarna. Det säger doktorand Oskar Rönnberg, som intervjuat hundratals invånare i Gårdsbacka i Helsingfors och Björkby i Vanda.
Intervjuerna ingår i ett gemensamt nordiskt forskningsprojekt och resultaten publicerades i våras.
Rönnberg och hans kollegor kritiserar i en insändare i HBL, politiker för att tro att de har segregationen i Helsingfors under kontroll.
Resultaten visar att invånarna känner sig otrygga, och att det förekommer mycket problem med alkohol och droger i utsatta områden. I motsats till Sverige och Danmark upplever invånarna i Finland att utvecklingen här går åt fel håll.
Biträdande borgmästare och politiker håller inte med
Politiker som vi talat med håller inte med. Maarit Vierunen (Saml.), biträdande borgmästare med ansvar för social-, hälsovårds- och räddningssektorn, menar att alla är överens om att det måste göras ännu mera för att motarbeta segregation.
– Segregation var ett av förra fullmäktigeperiodens huvudteman och kommer vara det i följande strategi också.
Den nya strategin hade inte skrivits ännu då den här intervjun gjordes, men segregationstemat syns också i den.
Hon lyfter fram behovsbaserad skolfinansiering som en åtgärd mot segregation.
Blandad bostadspolitik är inte den enda lösningen
Johanna Laisaari (SDP), biträdande borgmästare med ansvar för stadsmiljön, säger att en blandad bostadspolitik är ett viktigt sätt att motverka segregation när man bygger nya områden eller kompletterar stadsdelar.
Samtidigt betonar hon behovet av fler åtgärder.
Invånarnas känsla av otrygghet i vissa stadsdelar måste lösas genom stadsplanering, genom tjänster, möjligheter till fritidssysselsättning och genom att göra områden levande och trivsamma.
– Det måste uttryckligen göras tillsammans med dem som bor i området.
Hon lyfter också upp missbrukscentret Symppis i köpcentret Gårdsbacka som en bidragande orsak till att det kan kännas otryggt där. Hon säger att den varit överbelastad och att staden borde hitta en lösning.
Regeringen sätter käppar i hjulet
De Grönas Atte Harjanne kandiderade i borgmästarvalet i vårens kommunalval. Då sa han att ett av Helsingfors största problem är segregation, och för att motverka segregering behövs blandad bostadspolitik.
– Det är viktigt nu och i fortsättningen. Men bostadspolitik har en relativt långsam effekt och löser inte allt, säger Harjanne.
Harjanne betonar vikten av satsningar på offentliga tjänster, bra skolor och daghem. För att förebygga drog- och alkoholproblem förespråkar han en mer human politik, exempelvis injektionsrum för personer som använder droger.
Han menar att regeringens konservativa lagstiftning sätter käppar i hjulet och fokuserar mer på bestraffning än på hjälp.
– Tyvärr är vår nationella lagstiftning mycket konservativ och utgår från en annan attityd.
Kvarnbäcken är en lyckad satsning av staden
Marcus Rantala från SFP lyfte också upp segregation som en av Helsingfors största utmaningar i det senaste kommunalvalet.
Han ser blandad bostadspolitik som ett viktigt verktyg, men inte som den enda lösningen.
Han säger att staden med riktade satsningar kan göra väldigt mycket i utsatta områden och nämner Kvarnbäcken som exempel.
Genom stadens målmedvetna satsningar har området fått ett nytt lyft, bland annat genom att yrkeshögskolan Metropolia flyttade dit.
Enligt Rantala räknas Kvarnbäcken till de mer välmående och intressanta stadsdelarna i östra Helsingfors.
Rantala anser att staden gör mycket rätt när det gäller att motverka segregation, men håller med om att det fortfarande finns utmaningar.
– Det är mycket viktigt att det finns tillräckligt med personal till de offentliga tjänsterna i de här områdena.