Rysslands kärnkraftsexport har blivit en allt viktigare del av landets strävan efter stormaktsstatus.
Det statliga kärnkraftsbolaget Rosatom är numera ledande på den globala marknaden. I dag byggs vart tredje kärnkraftverk i världen av det ryska monopolet. Rosatom kontrollerar också cirka 40 procent av den globala handeln med uran, som används som bränsle i kärnkraftverk.
Men Putins regim har egna geopolitiska intressen i Rosatoms affärer.
Enligt Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk energipolitik vid Helsingfors universitet, använder Kreml atomexporten för att öka sitt inflytande världen över.
– Rosatoms strategi har länge varit en global erövring, men Rysslands anfallskrig i Ukraina har påskyndat den här processen.
Svårt för Europa att kapa banden
Europa har de senaste tre krigsåren försökt minska beroendet av rysk kärnkraft.
Till exempel avbröt Finland abrupt samarbetet med Rosatom kring bygget av Hanhikivi kärnkraftverk våren 2022.
Samtidigt har västvärlden haft svårt att införa sanktioner mot den ryska kärnkraftssektorn, delvis för att länderna är kraftigt beroende av det ryska uranet som kärnbränsle.
Dessutom gynnas exempelvis också franska företag av att Rosatom säljer kraftverk eftersom bolaget delvis använder fransk teknik.
Avfallet stärker Moskvas kärnvapen
Ryssland förvarar också mycket av det uttjänta kärnbränslet från utländska kärnkraftverk.
Veli-Pekka Tynkkynen säger att Ryssland länge haft en baktanke med det här ”miljöarbetet”, nämligen att ta tillbaka uranet från utlandet.
– Ryssland säkerställer på det här sättet att det använda kärnbränslet lagras i Ryssland. Men samtidigt använder landet det också för att bygga kärnvapen och stärka sin kärnvapenavskräckning.
Det här sopades under mattan i samband med den finländska debatten om Hanhikivi kärnkraftverk.
– Vi ignorerade tanken att ett kärnenergisamarbete med Ryssland också stöder Moskvas kapacitet att bygga kärnvapen, säger Tynkkynen.
– Och vi har ju sett hur Moskva har utnyttjat den här avskräckningen med kärnvapen i kriget i Ukraina.
Rosatom expanderar globalt
Ryssland har en lång och stark tradition med egen kärnkraft.
Landet driver i dag elva kärnkraftverk med 34 reaktorer. Tre nya reaktorer byggs som bäst.
Utomlands bygger Rosatom 25 reaktorer i nio länder.
Styrkan i Rosatoms exportstrategi för kärnkraftverk ligger i bolagets förmåga att erbjuda färdiga lösningar där Rosatom sköter allt från byggande till drift. Den ryska staten erbjuder samtidigt oerhört billiga lån till länder som vill samarbeta med Rosatom.
Nyligen beslutade Kazakstan att Rosatom får bygga ett av landets första kärnkraftverk med två reaktorer.
Ryssland har redan tidigare börjat bygga kärnkraftverk i Egypten, Turkiet, Iran, Indien, Bangladesh, Uzbekistan och Kina.
Den globala södern intresserar
I Europa bygger Rosatom som bäst två nya reaktorer för Ungerns kärnkraftverk i Paksj som ska stå klara år 2031. De två länderna kom överens om projektet år 2014 och det finansieras till 80 procent av ryska lån.
Länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen eller östblocket är fortfarande starkt beroende av Rosatom. De har få valmöjligheter då de tvingas vända sig till Moskva för både bränsle och underhåll.
Också reaktorerna i Lovisa kärnkraftverk är sovjetiska. Hittills har bränslet importerats från Ryssland, men Finland försöker nu få ett slut på handeln.
Efter invasionen av Ukraina började Rosatom aktivt utöka sitt nätverk av projekt i Afrika, Sydamerika och Asien.
Rosatom har redan börjat samarbeta med flera afrikanska länder och ingått avtal med Burundi, Zimbabwe, Burkina Faso, Mali och Etiopien.
Dessutom driver Ryssland stora projekt för uranutvinning i Tanzania och Namibia. Ryska kärnkraftsprojekt kombineras ofta med avtal om andra råvaror som till exempel uran, guld eller litium.
Inflytande och vinster
Rosatom har inte förlorat intäkter på grund av anfallskriget i Ukraina. Tvärtom ökar vinsterna.
Före kriget tjänade bolaget nio miljarder dollar på utländska order. I fjol var siffran uppe vid 18 miljarder dollar.
Men Rosatoms expansion handlar inte främst om pengar. Kreml använder exporten av kärnkraft som ett verktyg för att skapa långvariga ekonomiska och politiska beroenden mellan Ryssland och de länder som köper kärnkraftverk.
– Putins regim driver det här så hårt därför att det symboliskt sett är en högteknologisk sektor som ska visa att Ryssland är en stormakt, säger Veli-Pekka Tynkkynen.
– Men tack vare de här kärnkraftverken får Ryssland också ett geopolitiskt inflytande i de här länderna som kan vara i minst 60 år.
Kärnkraften som politiskt verktyg
Det är självklart att Ryssland använder kärnkraften som ett energivapen, på samma sätt som man gör med olja och gas, säger Veli-Pekka Tynkkynen
– Man använder energi först som ett mjukt maktmedel och sedan vid behov som en brutal hävstång för att påverka landet.
– Och Rysslands arrogans och användning av maktmedel hänger ihop med hur beroende ett land är av rysk energi, säger Tynkkynen.
Genom att knyta andra länder till sig i årtionden via kärnkraftsavtal hjälper Rosatom de ryska myndigheterna att motverka landets politiska och ekonomiska isolering. Kärnkraftsprojekt blir därmed ett utrikespolitiskt verktyg.
– Länder som är beroende av rysk energi är också mer sympatiskt inställda till rysk politik. Det har vi redan sett i flera olika omröstningar i FN, även om Ukraina, säger Tynkkynen.