Niklas Eriksson scrollade på mobilen efter en jobbig arbetsdag vid Stockholms universitet. Och är man lektor i maritim arkeologi är det inget konstigt att man vilar hjärnan genom att gå in på hemsidan för Finlands marinarkeologiska sällskap och tittar på 3D-modeller av skeppsvrak.
Eriksson fastnade för en av 3D-modellerna, den som har namnet Varmbådan och finns i den finländska skärgården.
– Jag tyckte det såg spännande ut för det kändes som ett krigsfartyg från början av 1600-talet.
Genom att studera 3D-modellen såg han hur aktern var konstruerad, att skeppet hade haft en galjonsfigur i fören och att det fanns kanonportar på skeppets sidor.
Efter ett samtal till marinarkeologen Minna Koivikko vid Museiverket förstärktes Niklas Eriksson aningar. Dykare hade bärgat ett svenskt mynt från 1636 från vraket.
Och två dagar senare, efter en genomgång av olika källor i Riksarkivet och Axel Zetterstens bok om Svenska flottans historia åren 1635–1680, var Eriksson helt säker på att vraket utanför Porkala udden var krigsfartyget Falken, som förliste hösten 1651.
– Jag blev förstås väldigt glad när bitarna föll på plats.
Falken ligger tryggt på havsbottnen
Nu har ett forskningsteam från projektet ”Den glömda flottan” dykt vid skeppsvraket i en vecka. Falken är välbevarad och sitter på mycket information om sin tid.
Minna Koivikko säger att Falken kommer att bli kvar på havsbottnen, men att man hoppas kunna fortsätta de arkeologiska utgrävningarna i framtiden. Vraket ligger på en idealisk plats på bara cirka tio meters djup.
– Vraket är i gott skick, alla bitar är på plats även om skrovet fallit ihop. Men skeppet byggdes av ek, som är ett hårt träslag, så det kommer att bevaras länge.
De arkeologiska utgrävningarna kommer bland annat att ge information om Falkens sista seglats, säger Minna Koivikko.
Alla fynd från vraket konserveras och tillsammans med 3D-modellen av vraket och dokumentationen av dykningarna kan de i framtiden bli en utställning.
– Utställningen om lillasyster Falken kunde vara en av Vasamuseets vandringsutställningar.
Falken skjutsade sin tids höjdare
Niklas Eriksson beskriver vraket av Falken som världsunikt eftersom det är ett ovanligt, mindre krigsfartyg – även om skeppet faktiskt är ganska stort med sina 35 meter och 20 kanoner.
Falken byggdes åt kung Gustav II Adolf 1630–1631 och användes senare under drottning Kristinas tid ända till förlisningen 1651. Falken var en kopia av storasyster Vasa, men mindre.
Det som skilde Falken från Vasa var de stora hytterna, andra utrymmen och bekvämligheter. Det gjorde att Falken inte bara användes som krigsfartyg utan också för att transportera rådsherrar, diplomater och kungar.
– Det som är unikt med det här är att det är ett så välbevarat identifierat vrak av ett mindre krigsfartyg från 1600-talet, säger Niklas Eriksson.
Falkens galjonsfigur gäckar
Niklas Eriksson hann studera 3D-modellen av Falken in i minsta detalj innan det var dags för dykningarna vid vraket. 1600-talsskepp hade många detaljer, skulpturer och ornament. Han tycker att galjonsfiguren är extra spännande på ett sådant här skepp.
Vasaskeppet har ett lejon som galjonsfigur och det var det vanligaste motivet i Europa under 1600-talet. Falken verkar ha något helt annat, men svaret gäckar Niklas Eriksson.
– Och exakt vad det är, det har jag inte riktigt förstått. Det verkar vara någon slags broskverksornamentik, alltså en typ av snirklig dekoration, som också var typiskt för den här tiden. Jag vill dyka mer och kika på den igen.
Det verkar vara en halvt abstrakt figur som är svår att tolka, sammanfattar Niklas Eriksson.
– Jag skulle gärna fortsätta forska om Falken och lära mig mer om det här vraket. Jag hoppas vi kan komma tillbaka hit och dyka mer vid vraket.