I går på onsdagen gick matleveransföretaget Wolt ut med att de inte tänker följa Högsta förvaltningsdomstolens beslut från i maj som slår fast att matbud är anställda och inte självständiga företagare.
I stället planerar Wolt att införa ett system där en del av företagets matbud är anställda och en del företagare.
Planerna väcker många frågor bland matbuden, och det är ännu oklart exakt hur systemet ska se ut.
Sergei Krasnoiarov som har jobbat som matbud i över fyra år, både för Wolt och för konkurrenten Foodora, tror att Högsta förvaltningsdomstolens beslut kommer att innebära att många matbud förlorar jobbet.
– Jag tror att de [Wolt] kommer att säga upp kontraktet med flera personer, eftersom bolaget kommer att gå under om de ska betala timlön till så många matbud som de har i dag. Minst hälften kommer att försvinna, säger han.
Wolt har för närvarande över 10 000 kurirer i Finland. Av dessa arbetar 5 000–6 000 varje vecka.
Krasnoiarov menar också att matbuden inte kommer kunna tacka nej till leveranser som de kan göra i dag. Vid sidan av kurirjobbet jobbar han också med att reparera spelkonsoler och är inte längre ekonomiskt beroende av matbudsjobbet.
Om flexibiliteten i kurirjobbet minskar tänker han sluta helt och hållet.
Kurirerna skulle också i fortsättningen få betalt per uppdrag
Ifall domstolens beslut innebär att matbuden får betald sjukskrivning och semester, vilket de som företagare inte har i dagsläget, är det en bra förändring enligt Sergei Krasnoiarov.
– Om du blir sjuk är du i princip körd. På vintern jobbade jag flera gånger i feber. Så jag är nöjd med att vi kan få rätt till sjukledighet.
Han säger att det hela tiden blir svårare att tjäna en skälig lön som matbud.
Ersättningarna för leveranserna har sänkts upprepade gånger, menar han, och dessutom beställer folk inte lika mycket som tidigare. För matbuden skulle det vara en stor förbättring att kunna få timlön de dagar det finns få beställningar.
Men Wolt uppger att matbuden också i den planerade nya modellen skulle få betalt per uppdrag.
Det framgår av information som företaget har skickat till sina kurirer. Bolaget har också delat informationen i samband med ett pressmeddelande.
Enligt Wolts planer skulle anställda tjäna cirka 65 procent av den nuvarande uppdragsbaserade ersättningen efter skatt, pension, semesterersättning och försäkringar. Dessa kostnader skulle Wolt stå för.
Företagarna skulle få 100 procent av den nuvarande uppdragsbaserade ersättningen och själva stå för kostnaderna, precis som de gör just nu.
De som jobbar som företagare skulle enligt den föreslagna modellen styra sitt eget arbete och de som i stället blev anställda av Wolt skulle behöva följa fler krav och regler, till exempel inte anlita någon annan för att utföra jobbet åt dem.
Wolt: Vi vill bygga en modell som svarar på kurirernas behov
Modellen är ändå inte fastslagen. Företaget arbetar fram modellen under de kommande månaderna, enligt Wolts chef för samhällsrelationer Olli Koski. Företaget har skickat ut en enkät till matbuden och vill höra deras tankar om hur de helst vill jobba.
Koski säger att inga förändringar kommer att ske under de närmaste månaderna och att matbuden tillsvidare fortsätter som företagare.
Enligt honom svarar en modell där matbuden kan vara antingen företagare eller anställda på de behov som matbuden, som är en varierad grupp, har i dag.
– Vi vill vara en plattform som kan erbjuda båda grupperna en möjlighet att arbeta som kurir på det sätt som passar dem bäst.
En öppen fråga är vilka krav eller förväntningar Wolt kan ställa på en person som är anställd men saknar fast arbetstid. Koski konstaterar att det alltid innebär vissa fasta kostnader när man anställer någon och då ska arbetsgivaren också kunna ställa vissa krav på den anställda personen.
Han betonar ändå att det är viktigt för företaget att kurirjobbet ska vara flexibelt även i framtiden.
– Att reda ut hur en sådan anställningsmodell skulle fungera och hur man löser de här frågorna är nästa viktiga uppgift, säger han.