Det är inte ovanligt att intresseorganisationer och myndigheter yttrar sig om lagförslag. Däremot hör det till det ovanliga att privatpersoner engagerar sig i hög grad. Regeringens förslag till totalreform av utkomststödet upprör allmänheten så mycket att det har fått fart också på många vanliga finländare.
Ett 30-tal har yttrat sig officiellt via tjänsten utlåtande.fi. Få lagförslag väcker sådana känslor.
En av dem som tycker till är Laura Nissin som ursprungligen hörde om regeringens planer via Yles nyhet. Hon gick sedan in och läste förslaget i sin helhet.
– Jag fick tårar i ögonen då jag läste det. Det var så grymt att jag tänkte att jag måste göra något, göra min röst hörd, säger Nissin, forskare vid Helsingfors universitet.
Nissin brukar inte yttra sig om lagförslag på det här viset utanför det egna specialområdet. Men nu är hon oroad över att välfärdsstaten ska nedmonteras och att experterna och forskningen förbises.
– Förslaget riktar sig mot dem som redan är i allra sämst ställning. Dessutom är det dumt med tanke på nationalekonomin, säger hon.
Pensionären hänvisar till grundlagen och konventioner
Pensionären Jyrki Saari från Björneborg är en annan som har skrivit ett utlåtande och skickat in det till lagberedaren. Saari säger sig representera en diskussionsgrupp på Facebook där nedskärningarna väcker oro.
Utlåtandet stöder sig på grundlagen och internationella konventioner där det står att alla har rätt till ett människovärdigt liv och nödvändig utkomst.
– Utkomststödet är inte ett specialstöd eller välgörenhet, utan ett stöd som beviljas i sista hand och som man har grundlagsenlig rätt till, säger Saari.
Han befarar att åtstramningarna som föreslås i reformen ökar risken att människorna blir helt utan det här stödet.
Enligt Saari är lagförslaget inte hållbart vare sig ekonomiskt eller socialt. Mindre bruk av utkomststöd är enligt honom bara en kostnadsöverföring någon annanstans.
– Privatpersoner har nu avgett ovanligt många utlåtanden. Det tyder enligt mig på att förslaget väcker mycket oro på vardagsnivå, säger Saari.
Löntagare kan tvingas flytta längre bort
Förutom privatpersoner har också otaliga organisationer, föreningar och myndigheter yttrat sig.
Till dem som ställer sig kritiskt hör människorättsorganisationen Amnesty International, som skriver att det är fel att sanktionera människor som är beroende av sista handens utkomststöd.
Servicefacket Pam menar att förslaget ökar risken för utslagning och skuldsättning. En följd kan vara att löntagare med låga inkomster tvingas flytta längre bort från sin arbetsplats då de får det svårare att få utkomststöd vid sidan av sina inkomster.
Barnombudsmannen vill se en helhetsbedömning av hur nedskärningarna i den sociala tryggheten påverkar människor. Jämställdhetsombudsmannen tycker att förslaget kraftigt riktar sig mot ensamstående föräldrar, samt riskerar försämra jämställdheten och öka fattigdomen bland barnfamiljer.
Näringslivet har inget att invända mot förslaget
Enligt regeringen lägger reformen större vikt vid individens förmåga att klara sig självständigt. Ändringarna ska också förstärka den arbetssökandes skyldighet att söka heltidsarbete.
En lag som uppmuntrar att arbeta? Gräv då fram de där arbetsplatserna någonstans ifrån!
Riinamari Lahtinen, arbetslös, Esbo
Finlands näringsliv EK har i sitt utlåtande inget att invända mot förslaget. EK anser att det är motiverat att stärka människors förmåga att klara sig självständigt och minska på beroendet av utkomststöd.
Folkpensionsanstalten FPA betalade grundläggande utkomststöd för 825 miljoner euro år 2024. Totalreformen av utkomststödet skulle enligt beräkningarna spara 74 miljoner euro per år.
Tanken är att lagarna ska träda i kraft i februari nästa år.
– Nu borde folk vakna och börja ifrågasätta det som är på gång, säger Laura Nissin.