När Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds kongress drar igång i Academill i Vasa, är stämningen hög. Högre än på länge, bedömer en del av deltagarna. Det är tre år sedan senaste storkongress ordnades, och det finns mycket nytt på agendan – men också många frågor som fortfarande är lika aktuella.
Dålig lönsamhet för livsmedelsproducenterna är ett välbekant tema, men från centralt håll ser man en viss ljusning i frågorna. Den starka dominansen från två av våra detaljhandelskedjor sätter press på uppfödare och odlare. Speciellt frågan om nötköttsproduktion har nu varit på tapeten – och diskuteras också under kongressen.
Men illavarslande tecken, som nedlagda gårdar och brist på lantbruksintresse bland de yngre, känns avlägsna i salen. Kvällen innan har ungdomsutskottet haft en träff för unga producenter och 70 deltagare slöt upp, vilket arrangörerna ser som positivt.
Sören Stenroos, som är ordförande för SLC:s ungdomsutskott, är nöjd, även om lantbrukarna fortfarande lever med stora utmaningar.
– Visst är lönsamheten bekymmersam. Så producentens roll skulle ytterligare behöva stärkas i livsmedelskedjan. Men bland de unga ser jag åtminstone ett uppsving på våra evenemang, vilket är jättebra, säger Stenroos.
Pengarna fortfarande ett problem
Han ser att utbildningarna på andra stadiet inom flera sektorer attraherar. Så de unga har siktet inställt på en framtid inom alla sektorer inom primärproduktion. Men det som kan avskräcka är frågan om lönsamhet i produktionen.
– Men åtminstone så har vi bra grund, säger han.
Vilken sektor man beslutar sig för att satsa på, hänger mycket ihop med traditionen i familjen. Många frågor kretsar kring generationsväxling och vilka utmaningar det medför – exempelvis gällande finansieringen, då bankerna blivit återhållsamma med lån.
Under den två dagar långa kongressen avhandlar man också de ungas roll inom lantbruket. Enligt Sören Stenroos är det bra att man har fokus på de unga. Det finns behov av uppbackning från förbundet, framför allt att lobba för de ungas möjligheter att verka inom jordbruk och djurhållning på sikt.
Vi ska hålla huvudet högt och tro på framtiden
Sören Stenroos, ordförande ungdomsutskottet SLC
Många element påverkar hållbarheten i verksamheten. Delvis handlar det om lagstiftning och miljöfrågor, delvis om producentpriserna som betalas för produktionen. Men frågorna rör också stödmekanismer och beskattning, på både EU-nivå och på ett nationellt plan.
– På senare tid har vi nog lyckats ganska bra att få ungas röst hörd, säger Stenroos och betonar att samverkan med olika nationella organisationer, men också nordisk lobbying stärkt sektorn.
Att EU har en central roll för det finländska jordbrukets fortlevnad är bekant. Men genom ett nytt geopolitiskt läge och begränsad ekonomi, finns en risk att finländskt och nordiskt lantbruk missgynnas ekonomiskt eller politiskt.
– Vi måste hela tiden bevaka våra frågor på EU-nivå också, säger Stenroos.
Trots utmaningarna med lönsamheten är Sören Stenroos hoppfull inför framtiden. Att finländsk mat har hög kvalitet och att de unga visar intresse för branschen ger framtidstro.
– Jag tror nog på framtiden. Vi måste ha mat varje dag och ska vara stolta över vår produktionsgren och hålla huvudet högt och tro på framtiden, säger han.
Större produktion till högre pris
Under kongressen ges möjlighet för de olika sektorerna att både utbyta erfarenheter, men också upplysa beslutsfattarna om realiteten på fältet. SLC:s styrelseordförande Mats Nylund vet att det finns kamper som ska utkämpas på flera fronter.
– Nu handlar det om att öka produktionen, exportera från Finland och vi måste få ut högre marknadspriser, säger han.
Att få ut högre marknadspriser har länge varit en stötesten för primärproducenterna i Finland. Den starka koncentrationen till två stora detaljhandelskedjor har pekats på som ett problem för Finlands bönder.
Regeringsprogrammet talar om att satsa på matproduktion, investeringar, unga och ökad export
Mats Nylund, styrelseordförande SLC
Den saken är på gång att luckras upp. Från producenthåll förhandlar man med kedjorna, men får även uppbackning av myndigheter och intresseorganisationer för att få en större utkomst från produktionen.
Men det går långsamt och Finland släpar efter andra länder, säger Nylund.
Men det finns indikationer på att de nationella beslutsfattarna värdesätter den inhemska produktionen.
– De politiska signalerna är starka. Vi har ett regeringsprogram som talar om att satsa på produktion av mat, att satsa på investeringar, att satsa på unga och att satsa på ökad export, säger Mats Nylund.
Därför vill han tro på förutsättningarna för den finländska matproduktionen. Och tror också att lantbrukskongressen ska ge ny luft under vingarna för medlemmarna.
– Nu tar vi ny fart. Vi är på väg att rikta oss ut mot världsmarknaden. Och när nästa riksdagsval hålls i Finland om knappt två år, så finns våra tankar med redan i partiernas botten, säger Mats Nylund.