En obehaglig stank spred sig förr från floden Pasig som flyter genom Filippinernas gigantiska huvudstad Manila.
Pasig var länge en av de mest förorenade floderna i världen, men idag luktar vattnet inte längre illa.
Stora resurser har använts för att rena floden. Den filippinska experten på avfallshantering, Bert Guevara, konstaterar ändå att Pasig fortfarande för med sig hårresande mängder plastavfall som till slut hamnar i havet.
– I Manila samlas avfallet inte in på ett effektivt sätt. När det regnar hårt sköljs allt skräp som har blivit kvar på marken ned i vattendragen, förklarar han och tillägger att tropiska skyfall är synnerligen vanliga i Filippinerna.
Guevara leder River Recycles verksamhet i Filippinerna. Företaget är inriktat på att rena vattendrag från i synnerhet plastavfall.
Floderna är slummens soptippar
I Manila har River Recycle i två år satsat på att få bort plast- och annat avfall från en biflod till Pasigfloden. Guevara säger att bifloden är ökänd, för den för med sig allra mest plast som via Pasig sedan förs ut i havet.
– Vid varje uppsamlingsplats tar vi bort upp till 4 000 kilogram blandat avfall per dag från floden. Det är tillräckligt för att fylla mer än en lastbil, konstaterar han.
River Recycles mål är att avlägsna 120 ton avfall per månad från vattnet. Guevara säger att den främsta orsaken till att den här bifloden för med sig så mycket plast och annat skräp är att den kantas av slum.
– Invånarna har inga toaletter och inga avlopp. Därför lägger de till exempel sin avföring i plastpåsar och kastar dem i floden, konstaterar han.
Det finns inte heller någon avfallshantering i slummen. Guevara säger att vattendragen följaktligen också i övrigt fungerar som soptippar.
Bristfälliga kampanjer har ingen inverkan
Guevara påpekar att flera miljoner människor lever i Manilas vidsträckta slumområden. Slummen växer ständigt i och med att fler och fler människor flyttar till huvudstaden från fattiga delar av landet.
Med hjälp av informationskampanjer försöker myndigheterna få invånarna att sluta att slänga sitt avfall i vattendragen. Guevara beklagar att kampanjerna inte har varit framgångsrika.
– Kampanjer ordnas med jämna mellanrum, men de är inte välplanerade. Vanligtvis är de också inriktade på kortsiktiga i stället för hållbara lösningar, konstaterar han.
Manilas förvaltning klarar inte heller av att på egen hand få bort plastavfallet från floderna. Staden behöver hjälp av företag såsom River Recycle, som i Filippinerna i sin tur får finansiering av en stor privat inhemsk fond.
Oväder och ormar försvårar arbetet
Guevara berättar att också flera medborgarorganisationer har varit villiga att delta i reningen av floderna. Han har tagit deras representanter till platser där River Recycle fungerar.
– När representanterna har sett hur svåra problemen är har de backat ur. I stället ordnar organisationerna regelbundna strandrengöringsevenemang vid havet där det är betydligt mindre farligt att fungera än vid floderna, säger han.
Guevara förklarar att han själv ständigt måste vara på sin vakt för att se till att de som jobbar för honom inte tar skada. Han är också orolig för sin egen hälsa.
– Vi är beroende av väderleksförhållandena, för vi vill inte att våra anställda blir sjuka. Där de arbetar finns det också giftiga ormar och myggor som sprider farliga sjukdomar, konstaterar han.
Plast omvandlas till byggmaterial
Guevara betonar att arbetet vid bifloden dessutom är tungt och att det har låg status bland filippinarna. Hans anställda är ändå glada över att de överhuvudtaget kan ha fasta inkomster.
Guevara säger att arbetarna i själva verket är så flitiga att de emellanåt indirekt har orsakat problem för River Recycle. De har samlat in så mycket plastavfall från floden att det inte har varit möjligt att återanvända allt.
– Återanvändning kan inte innebära enbart mer och mer produktion. Man måste kunna sälja produkterna, och det är svårt här i Filippinerna i och med att det inte finns en stor efterfrågan på återanvända varor, konstaterar han.
Guevara hänvisar till en produkt som River Recycle har lyckats utveckla av plastavfallet. Det är frågan om skivor som motsvarar plywood och som kan användas som byggmaterial.
Skivorna lämpar sig för katastrofhjälp
Skivorna har visat sig vara av hög kvalitet. Guevara berättar att det ändå inte har varit lätt att sälja dem som en följd av att många filippinare har fördomar mot produkter som de förknippar med landets smutsiga vattendrag.
Fabriken som producerar skivorna har därför ibland inte kunnat ta emot mer avfall eftersom lagren har varit fulla av skivor. Guevara säger att det problemet lyckligtvis nu verkar vara löst.
– När vi diskuterade med representanter för FN fick vi veta att de har svårt att tillräckligt snabbt kunna uppföra nya hus för människor som har drabbats av katastrofer. Det kan gälla till exempel krig, jordbävningar eller tyfoner, förklarar han.
River Recycle har därför nu börjat konstruera monterbara, små hus av sina skivor. I Filippinerna utsätts folket ofta för naturkatastrofer, så det finns ett stort behov av husen.
Veteran lovprisar finländska chefer
Guevara konstaterar att det känns härligt att tänka sig att plastavfall kan användas till ett gott ändamål. Han berömmer också sina finländska arbetsgivare för deras kunskaper om och förståelse för hur länder såsom Filippinerna fungerar.
– Därför är jag entusiastisk, för jag kan se att det här är ett långsiktigt projekt. Vi måste ändå sätta ner mycket arbete för att det ska bli framgångsrikt, säger han.
Den 67-åriga arkitekten Guevara har haft att göra med avfallshantering i två decennier, och han känner till branschen utan och innan. För River Recycle var det en lyckträff att kunna anställa honom.
River Recycle grundades år 2019 av Anssi Mikola som nu är företagets verkställande direktör. Förutom i Filippinerna renar företaget som bäst floder i Bangladesh, Indien, Indonesien och Ghana.
I Filippinerna har River Recycle nyligen inlett ett samarbete med Asiatiska utvecklingsbanken ADB. Det gör sitt till för att ytterligare inspirera Guevara.