Utsläppen av växthusgaser minskar inom energiproduktionen och industrin, men inom trafiken, jordbruket och särskilt när det gäller skogens kolsänkor går utvecklingen åt fel håll.
Det visar årets klimatårsberättelse från Miljöministeriet.
Rapporten har publicerats varje år sedan 2019 och visar i siffror i vilken takt Finland lyckas minska sina utsläpp av växthusgaser omräknat i koldioxid.
Statsrådet överlämnade klimatårsberättelsen till riksdagen i dag på fredag.
Utsläppen inom industrin och energiproduktionen minskar
Magnus Cederlöf, miljöråd vid Miljöministeriet, har varit med och skrivit årets rapport och han säger att utsläppen från utsläppshandeln minskar med god fart. Det beror bland annat på att användningen av förnybar energi ökar.
Utvecklingen går en aning långsammare inom det som i klimatpolitik kallas för ansvarsfördelningssektorn, där bland annat trafik och jordbruk ingår, men utsläppen minskar också där.
Enligt rapporten var utsläppen från ansvarsfördelningssektorn 25,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO₂-ekv) år 2024, vilket var 0,2 miljoner ton mindre än året innan.
Det betyder att Finland måste minska de här utsläppen rejält för att nå målet om cirka 17 miljoner ton som är den kvot som EU har satt som gräns för Finlands del år 2030.
Trafiken och jordbruket står för de största utsläppsandelarna inom sektorn och utsläppen från jordbruket har förblivit nästan oförändrade.
Inom trafiken ökade utsläppen en aning på grund av att användningen av biobränslen minskade. Att allt fler kör med elbilar syns ännu inte i utsläppsmängderna.
”Vi kommer inte närmare målet om klimatneutralitet”
Det stora problemet är markanvändningssektorn där utvecklingen går åt fel håll.
Från att ha varit en kolsänka har sektorn, som innefattar markanvändning och skogsbruk, blivit en utsläppskälla.
– Det här betyder att trenderna tar ut varandra. Vi stampar på stället och kommer inte närmare målet om klimatneutralitet 2035, säger Magnus Cederlöf.
Enligt honom är det osannolikt att målet om klimatneutralitet, som finns i klimatlagen, uppnås med nuvarande åtgärder.
Men det är fortfarande möjligt att nå målet om man tar till kraftiga åtgärder för att skogen ska återgå till att binda koldioxid och inte vara en utsläppskälla.
Cederlöf påpekar att syftet med årsberättelsen inte är att spekulera kring vilka typer av åtgärder som skulle behövas, men han säger att tekniska kolsänkor, det vill säga att man fångar upp koldioxid och lagrar den med hjälp av teknik, och att stärka naturliga kolsänkor är steg i rätt riktning.
Minister: Inget som kommer att lösas under den här regeringsperioden
Miljö- och klimatminister Sari Multala (Saml) lyfter också fram tekniska kolsänkor som en möjlighet och hon är hoppfull inför framtidens klimatlösningar.
Det planeras gröna investeringar för över 300 miljarder euro i Finland och landet strävar efter att bli en stormakt inom ren energi, konstaterade hon under en pressträff på torsdagen.
Sari Multala säger att regeringen redan i vårens ramförhandlingar har fattat beslut om bland annat stöd för skogsgödsling och förebyggande av skogsskador.
Kolsänkan uppskattas öka med några miljoner ton genom de här åtgärderna, medan klimatårsberättelsen beräknar att hela 34 miljoner ton skulle behövas för att Finland ska kunna nå sitt mål om klimatneutralitet 2035.
Enligt ministern kommer utmaningarna med att minska utsläppen från markanvändningssektorn inte att lösas under den här regeringsperioden.
– Nästa regering står inför samma funderingar. Åtgärderna är inte lätta för det finns många faktorer som påverkar. Men vi försöker förstås hitta sätt att öka våra kolsänkor också i skogen, säger hon.
Vad de konkreta åtgärderna kunde vara går hon inte närmare in på, utan hänvisar till att regeringen för närvarande håller på att arbeta fram en nationell energi- och klimatstrategi och en klimatplan på medellång sikt, där riktlinjerna för klimatåtgärder fastställs.
Strategin väntas bli färdig för att skickas på remiss nästa vecka.
Hur tycker du att balansen mellan skogsbruk och klimatarbete borde se ut i Finland? Kommentera!