HAAG Den kortfattade kommunikén från Natos toppmöte i Haag talar sitt tydliga språk om de nedtonade förväntningarna inför mötet.
Enligt många bedömare var det främsta målet med toppmötet att uppvisa en enad front och avstyra dramatiska utspel från president Donald Trump om försvarsalliansens framtid eller om förhållandet till Ukraina.
Bakom den kortfattade kommunikén döljer sig ändå en betydande förändring: ett nytt och betydligt mer ambitiöst investeringsmål.
Natoledarna slog vid toppmötet fast att medlemsstaterna ska öka försvarsutgifterna under det närmaste decenniet till hela fem procent från nuvarande två procent.
Investeringsmålet är tudelat med en andel på 3,5 procentenheter som ska gå till direkta militära utgifter och återstående 1,5 procentenheter till andra försvarsrelaterade utgifter som infrastruktur och cybersäkerhet.
En politisk lösning som passar (nästan) alla
Det nya investeringsmålet innebär en skarp höjning från det nuvarande målet på två procent som Natoländerna enades om vid toppmötet i Wales år 2014.
Det nya budgetmålet kan ses som ett direkt svar på Rysslands anfallskrig i Ukraina och underrättelseuppgifterna som tyder på att Ryssland kan komma att testa Natos ömsesidiga försvarsgaranti, artikel 5, inom bara några år.
Men beslutet är i allra högsta grad också ett svar på ett tydligt uttalat krav från Trumpadministrationen om att Europa måste investera mer i sin egen försvarsförmåga för att kunna räkna med ett fortsatt amerikanskt engagemang i försvarsalliansen.
Den väntade efterfrågeökningen är inte bara välkommen utan också helt avgörande för hur Nato ska kunna genomföra sina försvarsplaner och mål
Rikhard Husu
Nu kan ”dealmakaren” Trump åka hem till Washington och förkunna att de bångstyriga européerna äntligen böjt sig och att han lyckats med det som flera administrationer innan honom försökt genomföra: att rätta till den skeva ansvarsfördelningen mellan USA och Europa inom Nato.
En smolk i glädjebägaren är att Spanien, en eftersläntrare inom försvarsområdet, inte fullt och fast förbinder sig vid femprocentsmålet. Det här ändrar ändå inte på den stora bilden där de allierade kommer att investera mer i försvaret än någonsin sedan kalla krigets slut.
President Alexander Stubb beskriver mötet som historiskt, och menar att Nato nu återgår till sitt ursprungliga syfte att möta det ryska hotet.
Stark signal till försvarsindustrin
Det nya investeringsmålet innebär att försvarsindustrin går in i en ny verklighet, där man kan räkna med år av nya stora beställningar och en utbyggnad av produktionskapaciteten.
Den väntade efterfrågeökningen är inte bara välkommen utan också helt avgörande för hur Nato ska kunna genomföra sina försvarsplaner och mål.
Utan snabb uppväxling i produktionen riskerar de nya investeringsmålen att förvandlas till en pappersexercis, där kostnaderna i värsta fall riskerar att skena utan att man får en förbättrad försvarsförmåga för pengarna.
Investeringsmålet visar att alliansen nu förbereder sig på en ny era av kapprustning med Ryssland
Rikhard Husu
Minst lika viktigt som att öka försvarsbudgetarna är att koordinera utbud och efterfrågan för att undvika överlappningar och garantera att investeringarna ger maximal utdelning.
Medlemsstaterna tvingas också fundera på varifrån pengarna till de massiva försvarsinvesteringarna ska tas.
Här riktas blickarna i synnerhet mot EU som utlovat ekonomiska lättnader och fördelaktiga lån för länder som investerar i försvaret.
USA stannar, men på vilka villkor?
Beslutet om ökade investeringar handlar också om att förankra USA:s närvaro i Europa. Donald Trump försäkrade i Haag att USA står bakom artikel 5, men strategiskt är Washington redan på väg bort med ett växande fokus på Kina och Stillahavsområdet.
En stundande justering av den amerikanska truppnärvaron i Europa späder på vikten av att Europa kan stå på egna ben oberoende av vad USA gör.
Inför Haagtoppmötet menade många bedömare att mötet kan ses som lyckat om man undviker dramatiska utspel och en potentiell frontalkrock mellan presidenterna Trump och Zelenskyj.
Samtidigt visar det ambitiösa investeringsmålet att alliansen nu förbereder sig på en ny era av kapprustning med Ryssland.
Nu är det upp till Natos medlemsstater att visa om beslutet om investeringsmålet på Haagtoppmötet blir en historisk vändpunkt, eller bara ett beslut bland andra som stupar på kärva ekonomiska realiteter då pengarna ska vaskas fram.