Tölö torg i Helsingfors en sommarmåndag då juni byter till juli. Måsarna skriar och spanar efter matrester medan människorna på uteserveringarna vänder ansiktet mot himlen och spanar efter solchans.
Håller man däremot ögonen stadigt på marknivå kan man få syn på en guldfärgad husbil som kurvar in och spanar efter en ledig parkeringsplats. Det är gulduppköparen som i olika tidningsannonser meddelat om att uppköp av guld, silver och andra värdeföremål är möjligt idag under 50 minuter på eftermiddagen.
Silver
Rätt snabbt bildas en liten kö med några personer. Dörren står öppen och man ser då en dam radar upp bestick på ett litet bord. Det klirrar lätt då besticken rör i varandra.
En stund senare kliver hon ut ur vagnen.
– Jag såg annonsen och visste att de är här idag. Jag sålde skedar, knivar och gafflar av silver. Jag har för mycket av dem, därför ville jag sälja, skrattar Airi och avböjer ett fotografi.
Om priset var bra vet hon inte.
– Jag har inte jämfört med vad andra betalar, det finns ju många som köper. Men någonting fick jag.
Guld
Marja i sin tur tappade ett guldörhänge för en vecka sedan. Och nu kom hon hit för att sälja det örhänge hon hade kvar, eftersom hon tycker att hon inte gör så mycket med enbart ett.
– Jag såg annonsen i tidningen och bor här bredvid så jag tänkte att nu kommer jag hit med det. Det har ju talats mycket om att guldpriset är högt.
Men hon ville också ha ett utlåtande om ett guldsmycke hon använder.
– Det vill jag inte sälja, det är ett kärt minne från Schweiz, men nu fick jag veta att det är värt 600 euro, mängden guld är så stor.
Marja har själv sålt guld ett par gånger tidigare och har märkt att också bekanta gjort det.
– I den här åldern då man börjar bli över 80 år gammal, så åtminstone i min bekantskapskrets börjar man städa ur lådorna och ta bort sådant som ingen ändå vill ha, säger Marja.
Förlovning
En ung man kliver nu i sin tur ut ur bilen. Han avböjer fotografi och namn, men berättar gärna om den förlovningsring han just har sålt. Det är hans första guldaffär någonsin.
– Priset är nu så högt så jag blev riktigt förvånad över att jag fick ungefär lika mycket som jag en gång betalade för den, säger han.
Redan i många år har han tänkt sälja ringen, men nu äntligen blev det då av. Och bra så, han är i den lyckliga situationen att han redan har en ny förlovningsring på fingret.
– Hoppas att den aldrig behöver säljas, ler han.
Inne i husbilen sitter Matias Kerminen som äger företaget som dels är stationerat med en butik i närheten, men dels kör land och rike runt för att köpa upp ädelmetaller och andra värdesaker.
Guldsmycken och matsilver är de föremål som folk säljer mest, berättar han.
– De typiska orsakerna till att folk vill sälja smycken är att de blivit överflödiga. Det kan vara förlorade örhängen, smycken som gått sönder och smycken från dödsbon som man inte vill använda.
Företaget köper olika slags värdeföremål och föremål med samlarvärde men det är metallvärdet i guldet som är det viktigaste för omsättningen.
Just nu är det internationella guldpriset rekordhögt. Hur märks det i intresset?
– Då guldpriset är högt ger det en liten extra motivation för vissa kunder att sälja. Och tack vare det kan vi som guldföretag också marknadsföra vår tjänst mer synligt om det finns ens lite extra intresse hos kunden på grund av prisuppgången. Men annars spelar det inte så stor roll för oss om priset är högre eller lägre, försäljningsmarginalen är samma, säger Kerminen.
Landet runt
Idag har företaget ett tiotal olika ställen inbokade i Helsingfors. De närmaste veckorna hinner man med 140 enskilda parkeringsplatser i Nyland. Men generellt sett finns kunderna i hela Finland och alla ställen är bra.
– På små orter kan det vara så att det finns färre människor, men å andra sidan mindre konkurrens, så det kan jämna ut sig, säger Kerminen.
Jag har stått här en stund och under den tiden har berättelserna varit lite olika. Kommer det ofta fram olika livshistorier?
– Ja, folk börjar ofta berätta om föremålen, särskilt om de har ett stort affektionsvärde. Då vill man kanske inte sälja dem, men man kan ändå fråga om ett pris. När vi pratar om föremålen kommer det ofta fram historier – att något föremål har kommit från S:t Petersburg, eller gått i arv i generationer, eller vad som helst. Man får höra många berättelser om föremålen, säger Kerminen.
Men då kön ringlar utanför bilen finns det kanske inte tid för det.
– Då måste vi snabba på servicen och prata mindre om känslomässiga aspekter. Men annars är det verkligen intressant, säger Kerminen.
Har du sålt guld nu då man får en bra slant för det? Eller sålde du då guldet ännu var billigare? Berätta i kommentarsfältet!