Start

Ett år med åttaprocentiga drycker i butiken – finländarna dricker fortfarande mindre

Alkoholskatt, ekonomi och hälsotrender påverkar alkoholkonsumtionen.

En man fyller på kylen med drycker i en matbutik.
Urvalet drycker är större än någonsin i våra matbutiker. Sebastian Lehto fyller på kylen. Bild: Anna Dönsberg / Yle

Finländarna har kunnat köpa åttaprocentiga viner och öl i matbutikerna i ett år nu.

Innan alkohollagen ändrades fanns en oro för att det skulle höja konsumtionen, men så har inte skett.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd har den ökade tillgången på alkohol inte förändrat trenden med minskad alkoholkonsumtion som pågått under de senaste tjugo åren.

Reformen ökade inte försäljningen av alkohol i dagligvaruhandeln. Samtidigt har försäljningen på Alko efter pandemiåren minskat både när det gäller vin och starksprit.

Vi gör en snabb rundfrågning i några matbutiker.

”Bara Alko säljer riktiga viner”

Anton och Alex Koskinen står inför valet av läsk och öl. De är på väg att besöka vänner.

Anton Koskinen medger att det att matbutikerna säljer svaga viner och starka ölsorter har nog ändrat hans beteende en aning. Han har ibland köpt starkare ölsorter.

Honom skulle det passa om matbutikerna fick rätt att sälja alla slags viner, som i södra Europa. Det skulle vara bekvämt att kunna köpa dem på samma gång som man handlar mat

– För min egen del ser jag inget negativt med det, säger Anton Koskinen.

Alex Koskinen har inte köpt viner i matbutiken. De köper han från Alko där det finns personal som har kunskap om viner.

– Alko har ett bra urval och delvis är det en vanesak. Kanske jag undermedvetet tänker att bara Alko säljer riktiga viner, säger Alex Koskinen.

Två män står framför matbutikens kylskåp för drycker.
Alex och Anton Koskinen ser inget fel med större urval alkoholhaltiga drycker i mataffärerna. Bild: Anna Dönsberg / Yle

Större tillgång gav inte större konsumtion

Institutet för hälsa och välfärd stödde inte förra årets reform. Man var orolig för att antalet försäljningsställen skulle flerdubblas och att effekterna på alkoholkonsumtionen

– Effekterna av just förra årets reform på konsumtionen är ännu svåra att bedöma, säger institutets forskningsprofessor Pia Mäkelä till STT.

Forskning har hittills visat att tillgången på alkohol påverkar hur mycket folk dricker. Konsumtionen påverkas av alkoholskatten, ekonomiska förhållanden och olika hälsotrender.

Konsumtionen har i genomsnitt minskat med ungefär två procent per år. Förra året sjönk den med cirka fyra procent.

Alkos försäljning minskade

Alkos ekonomichef Anton Westermarck berättar för STT att försäljningen har minskat med ungefär tio procent i alla dryckeskategorier. Det beror delvis på fjolårets alkohollagsreform, men också minskad alkoholkonsumtion överlag.

Endast försäljningen av alkoholfria drycker har ökat på Alko.

Tillbaka i matbutiken möter vi Thomas Sederholm som säger att han har inte ändrat på sitt köpbeteende fast vin och öl utbudet i butikerna har ändrat.

– Om jag vill ha en öl så dricker jag en vanlig. Jag tycker inte om starkare ölsorter och om jag vill ha vin går jag till Alko, säger Sederholm.

Två personer, en man och en kvinna, står tillsammans framför hyllor med kylda drycker i en butik.
Tanja Heikkinen och Thomas Sederholm är inte intresserade av starksprit i matbutikerna. Bild: Anna Dönsberg / Yle

Tanja Heikkinen går till Alko om hon vill ha vin, annars nöjer hon sig med mellanöl. Men visst kunde det vara trevligt med goda matviner i matbutiken, menar hon. I så fall skulle hon inte behöva Alko, eftersom starksprit inte intresserar.

– Nej, det är ingen bra idé, de får nog stanna i Alko, säger Sederholm.

Viner banar väg för starksprit

Alkos Anton Westermarck säger till STT att om alla viner släpps fria är det mycket möjligt att även starksprit förr eller senare hamnar i matbutikerna.

Att bara driva monopol på starksprit skulle vara svårt. Det skulle troligen vara olönsamt och problematiskt ur EU:s rättsperspektiv.

Westermarck berättar att mindre än 30 procent av Alkos försäljning kommer från starksprit, och av det är majoriteten skatter. En förändring skulle troligen leda till att Alko går med förlust.

– Det som blir kvar är en väldigt liten andel, som inte räcker för att driva ett stort servicenätverk, säger Westermarck.

Inne i Alko hittar vi Elias Aho som är intresserad av olika sorters whisky och konjak.

Kunde de finnas i matbutiken?

– En svår fråga, ur folkhälsoperspektiv är det oroande, för hur mycket offentliga medel skulle det kosta om användningen ökar och ger skador hos en åldrande befolkning, frågar sig Aho fundersamt.

Han uppskattar kunnigheten hos Alkos personal och det utbud som finns i större städer.

Ung man i blå tröja står framför hyllorna i Alko.
Elias Aho föredrar whisky och konjak, men är inte säker på att de behöver säljas i matbutiker. Bild: Anna Dönsberg / Yle

Finländarna dricker mindre

Dagligvaruhandeln stödde åttaprocents reformen, men förändringen har alltså inte märkts genom högre försäljning i matbutiker. Det säger Tuula Loikkanen, vd för Dagligvaruhandeln rf., till STT.

Handelsmännen vill man ändå ha starkare viner i butikerna. Med starkare viner skulle sortimentet bli mer komplett, även om alkoholhalten inte är lika avgörande längre, säger Loikkanen.

Enligt henne skulle ett bättre vinsortiment kunna främja den förändring mot en mer måttfull alkoholkultur som redan syns i Finland.

THL stöder däremot inte att starkare viner släpps fria. Enligt forskningsprofessor Pia Mäkelä skulle ökad tillgång till vin troligen öka vinkonsumtionen.

Enligt THL skulle endast 21 procent av finländarna stödja att alla viner släpps fria om det också innebär att starksprit börjar säljas i matbutiker.