USA:s president Donald Trump meddelade i början av veckan att han höjer bland annat Japans importtullar med 25 procent. Om Japan får för sig att svara med mottullar hotar Trump med att höja tullarna med motsvarande mängd.
Trump anser att Japan har ett ohållbart handelsunderskott med USA.
Bland de saker som irriterar Trump är att Japan vägrar sänka tullarna för amerikansk risimport och släppa in mera ris från USA på den japanska marknaden.
I Japan har ris en speciell plats i jordbrukspolitiken och folks hjärtan, det är inget man ändrar lättvindigt.
Hittills har den japanska regeringens förhandlare sagt att man inte tänker kullkasta den japanska jordbrukspolitiken för att få bättre avtal med USA.
Trumps handelstullar sätter ändå hård press på det japanska styret där riset och folks ekonomi ser ut att bli stora frågor inför ett riksdagsval senare i sommar.
Den japanska riskrisen
Priset på ris i Japan är en känslig fråga just nu. Priset på en femkilospåse med ris steg till 4 500–5 000 yen, cirka 26–30 euro, i maj. Det här är en ökning med mer än 100 procent jämfört med föregående år.
I butiker på flera håll i landet möttes också folk av skyltar som förklarade att man inte kunnat fylla på sina lager på grund av tillgångsbrist hos leverantörerna.
Samtidigt tampas de japanska medborgarna med stagnerade löner och en inflation som tär på privatekonomin.
Det här har fått regeringen att släppa 210 000 ton av landets nödlager av ris på marknaden till ett förmånligare pris i hopp om att stabilisera läget någorlunda inför regeringsvalet i juli.
På videon ser du folk köa för att få chans att köpa en säck för halva priset jämfört med det man fått betala de senaste månaderna.
Man har också importerat stora mängder extra ris från utlandet, vilket är exceptionellt i ett land som annars är mycket restriktivt med risimporten.
Det finns också rapporter om att japanska turister i Sydkorea fyller resväskorna med rispåsar att ta med sig hem.
Varför är det kris?
Anledningen till situationen har en del olika förklaringar, som alla väger olika tungt beroende på vem man frågar.
Den omedelbara förklaringen handlar om att den hårda värmen år 2023 gav upphov till dåliga skördar samtidigt som det fanns en hög efterfrågan på ris i landet.
Den ökade efterfrågan drevs av att priset på ris förblev stabilt när annat blev dyrare på grund av inflationen, vilket gjorde att ris upplevdes som ett prisvärt alternativ på matbordet.
Detta förstärktes ytterligare av återhämtningen inom restaurangbranschen och den utländska turismen i takt med att coronapandemin avtog.
Varningar om att sommaren 2024 också kunde bli utmanande för risproduktionen, samt medierapporter om en potentiell megajordbävning som kunde drabba Japan, bidrog till att folk började oroa sig för risbrist och började hamstra.
Detta i sin tur ledde till spekulation bland rishandlare som pressade upp priset på börsen.
Decennier av restriktiv jordbrukspolitik har hunnit ikapp
Flera tankesmedjor, forskare och analytiker har ändå pekat på att det här bara är ett symptom på ett bakomliggande, strukturellt problem i landets risproduktionspolitik.
För att råda bot på en hotande överproduktion av ris, när japanernas matvanor sakta ändrades efter andra världskriget, införde regeringen på 1970-talet det så kallade gentan-programmet.
Initiativet begränsade artificiellt landets risodlingsareal genom en kombination av stöd och regleringar.
I stället för matris uppmuntrades bönderna att odla andra grödor med avsikten att diversifiera produktionen och göra japanskt jordbruk mindre ensidigt. Det här programmet var i kraft till 2018 då det officiellt lades ner.
Kring början av 2000-talet införde Japan också ekonomiska stöd till bönder som odlar ris för djurfoderproduktion, vilket har lett till att det de facto finns mera foderris än matris i nuläget.
Japan har dessutom bland de mest restriktiva importtullarna i världen när det gäller ris.
Politik och protektionism inbyggt i systemet
I dagsläget sköts regleringen av risproduktionen i Japan av regeringen och jordbruksdepartementet, i samarbete med ett inflytelserikt, nationellt nätverk av jordbrukskooperativ i Japan. Nätverket går under namnet Japan Agricultural Cooperatives (ofta betecknat som JA).
En betydande del av landets bönder är medlemmar i JA. Det här ger kooperativet inflytande över en viktig väljarbas för det regerande partiet LDP, där den sittande premiärministern Shigeru Ishiba är medlem.
JA samordnar och har ofta monopol på bland annat försäljning av jordbruksprodukter som ris. De köper också in insatsvaror, erbjuder bank- och försäkringstjänster samt ger rådgivning och stöd till bönderna.
I många fall har JA uppmuntrat bönderna till att hålla nere risproduktionen för att skydda inkomsterna, och anklagas av kritiker för att i praktiken fortsätta hålla i gång gentan-programmet.
Det har också riktats kritik mot de politiskt intima banden mellan LDP och JA.
Riset har en central plats i Japans politik i sommar
Risfrågan har blivit en viktig del av politiken i Japan.
I mitten av maj 2025 tvingades Japans jordbruksminister Taku Etō plötsligt att avgå från sin post. Han hade då bara hunnit vara jordbruksminister i sex månader.
Anledningen var att han skämtsamt talat om att han aldrig behöver köpa ris eftersom hans anhängare ger honom det gratis. Det här skämtet gick inte alls hem hos folk och skapade en proteststorm som ledde till att premiärminister Shigeru Ishiba lät honom gå.
I slutet av juli går Japan till val, där man slåss om platser i parlamentets överhus.
Ishibas parti LDP förlorade majoriteten i underhuset i oktober, och Ishiba, som redan kämpar med dalande opinionssiffror, har inte råd att ignorera rissituationen.
Ishiba har sagt att han personligen tar på sig ansvaret för att få ner de skenande priserna.
Regeringens åtgärd att släppa ris från reserverna välkomnades och har fått priserna att sjunka under 4 000 yen. Trots det är priserna fortfarande långt högre än för ett år sedan.
Åtgärden kritiseras för att ha kommit för sent. Enligt kritiker når dessutom riset konsumenterna alldeles för långsamt, något som den politiska oppositionen snabbt har tagit fasta på.
Risproduktionen ska ökas
Premiärminister Ishiba lovade nyligen att man tänker öka risproduktionen från och med i år och se över distributionssystemet för ris i landet.
Det handlar om en svår balansgång, där Ishiba både måste få ner priserna för konsumenter och öka odlingstakten så att Japan inte på nytt hamnar i den situation som råder i dag.
Samtidigt betyder Japans stadigt dalande och åldrande befolkning att det finns allt färre bönder som odlar ris. Om priserna faller för mycket kan det betyda ekonomiska problem för dem i stället.
Regeringens nödåtgärder verkar för tillfället ha lättat på trycket för japanerna.
Men huruvida Ishiba och hans stab kan göra de ändringar som krävs för att lösa problemet mera långsiktigt, kan bli avgörande för hur folk röstar.