Start

HS-journalister fälldes också i hovrätten – en får villkorligt fängelse

År 2023 dömde tingsrätten två journalister vid Helsingin Sanomat för röjande av statshemlighet. Nu skärper hovrätten straffet för dem.

HS-journalisten Tuomo Pietiläinen står i en korridor i ytterrock och med hatten i handen. Bakom honom står två andra pesoner.
HS-journalisten Tuomo Pietiläinen med sin advokat Timo Ylikanto i Helsingfors tingsrätt i oktober 2022. Bild: Jani Saikko / Yle

Helsingfors hovrätt dömde på tisdagen HS-journalisterna Tuomo Pietiläinen och Laura Halminen för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet.

Fallet handlar om ett reportage om det hemliga Signalunderrättelsecentrets verksamhet, som publicerades i Helsingin Sanomat 2017 och om en artikelserie som man tänkt publicera efter det.

Tuomo Pietiläinen döms till 4 månaders villkorligt fängelse och Laura Halminen till 80 dagsböter.

De hade tidigare dömts för röjande av statshemlighet i Helsingfors tingsrätt 2023. Då dömdes Pietiläinen till 50 dagsböter. Halminen hade haft en mindre roll i arbetet och fick inget straff i tingsrätten.

En tredje åtalade, Pietiläinens och Halminens dåvarande chef Kalle Silfverberg, frikändes redan i tingsrätten och nu också i hovrätten.

Alla tre har nekat till brott och krävt att hovrätten skulle förkasta åtalet.

I sin överklagan till hovrätten kritiserade åklagarna tingrättens beslut angående straffen. Åklagarna yrkade på att alla tre skulle dömas till villkorliga fängelsestraff för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet.

”Straffpåföljderna är exceptionellt låga med tanke på hur allvarlig gärningen var. Även om de grunder för strafflindring som tingsrätten konstaterat skulle anses motiverade berättigar de inte till ett så här lindrigt resultat”, skrev åklagarna i sin överklagan.

Röjande av statshemlighet räknas som ett landsförräderibrott i strafflagen och minimistraffet är fyra månaders fängelse.

Hovrätten: Kunde inte motiveras med samhälleligt intresse

Tuomo Pietiläinen ansåg i sin överklagan till hovrätten att tingrättens motiveringar och bedömning av bevisen inte var juridiskt hållbara. Enligt honom drog tingsrätten felaktigt och utan konkreta bevis slutsatsen att artikeln byggde på hemligstämplad information.

Pietiläinen hänvisade också till att det är den ansvariga chefredaktören som ansvarar för Helsingin Sanomats journalistiska beslut.

Också Halminen framhöll i sin överklagan att det inte är den enskilda journalisten som fattar beslut om publicering.

Enligt hovrättens beslut kan enskilda journalister ställas till svars för att ha röjt statshemligheter trots att det är redaktionens högsta ledning som beslutar om publiceringen.

Hovrätten anser att publiceringen av informationen inte heller kunde motiveras med att det skulle ha varit samhälleligt viktig information.

Kaius Niemi, som var ansvarig chefredaktör på HS när artikeln publicerades, har inte åtalats i fallet.

Försvarsmakten hade varit extremt försiktig med att uppge detaljer om Signalunderrättelsecentret som Helsingin Sanomat skrev om 2017. Det hade inte ens varit känt var centret finns, men bland annat det avslöjades i artikeln.