Hesburger slutar sälja barnmåltider med leksak

Hållbarhet och nya marknads­förings­rekommendationer ligger bakom beslutet.

hesburgerskylt
Leksaker har hört till barnmåltiderna i hamburgerkedjan Hesburgers sortiment. Bild: Yle/Stella Brunberg

Snabbmatskedjan Hesburger kommer att sluta sälja barnmåltider med tillhörande leksak i alla sina verksamhetsländer från och med våren 2026.

Hesburger uppger att man genom beslutet vill främja hållbarheten i sin verksamhet och samtidigt ta hänsyn till riktlinjer för marknadsföring riktad till barn.

Enligt en anvisning från Social- och hälsovårdsministeriet som publicerades i slutet av förra året ska lockande livsmedelsreklam riktad till barn begränsas.

”Att sluta med Barnmåltiden och dess leksaker är en del av en helhet där vi förbättrar hållbarheten hos våra produkter”, säger Ieva Salmela, direktör för Hesburgers internationella kommunikation och marknadsföring, i ett pressmeddelande.

Den måltid som sålts som barnmåltid kommer även i fortsättningen att finnas kvar i Hesburgers sortiment, men utan tillhörande leksak.

”Leksakerna är ju bara skräp”

Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet, har varit med och tagit fram rekommendationerna för livsmedelsreklam riktad till barn.

Han säger att Hesburgers beslut är ett steg i rätt riktning.

– De här leksakerna som barnen får är ju bara skräp, konstaterar han.

Hesburger har sålt cirka tre miljoner leksaker per år som en del av sina barnmåltidskampanjer.

Kampanjprodukternas popularitet har ändå minskat under årens lopp – allt fler väljer numera en mjukglass i stället för leksaken.

Mikael Fogelholm.
Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet, minns att det fanns leksaker i cornflakespaket när han var ung, men säger att dagens barn allt mer sällan lockas att köpa vissa livsmedel med hjälp av leksaker. Han hoppas att fenomenet ska försvinna helt och hållet. Bild: Taisto Lapila/Yle

Professor Mikael Fogelholm tycker inte att restauranger ska locka barn eller vuxna att köpa hamburgermåltider genom att erbjuda mer valuta för pengarna än om man köper produkterna separat.

Han efterlyser också fler billiga vegetariska alternativ på snabbmatsrestauranger, eftersom tonåringar ofta väljer de burgare som är billigast.

– Ohälsosamma matvanor byggs också upp under tonåren. På det sättet borde man också tänka på att begränsa marknadsföringen [av ohälsosamma livsmedel] för ungdomar som är i puberteten och kanske närmar sig 16 eller 17 års ålder.

Men så länge riktlinjerna inte är bindande, är det inte så lätt att påverka livsmedelsföretagens marknadsföring till barn och unga.

Fogelholm föreslår ändå att snabbmatsrestaurangerna kunde fokusera mer på att lyfta fram vegetariska alternativ i sin marknadsföring för att locka kunderna till mer hållbara, och mer hälsosamma alternativ.

Vad tycker du om att snabbmatskedjor slutar erbjuda leksaker tillsammans med barnmåltider? Är det ett steg i rätt riktning eller förlorar barnen något viktigt? Kommentera!

Artikeln uppdaterades klockan 17.42 med citat av professor Mikael Fogelholm.