BRYSSEL EU intensifierar kampen mot klimatförändringen med betydande utsläppsminskningar före utgången av 2040.
Kommissionen lade i dag fram ett ändringsförslag till EU:s klimatlag som innebär att utsläppen bör minska med 90 procent jämfört med 1990 års nivå.
Ändringen av klimatlagen är en betydande etapp på vägen mot klimatneutralitet, som EU förbundit sig vid som en del av den europeiska gröna given. EU har redan i lag förbundit sig vid att senast år 2050 inte släppa ut mer koldioxid än vad man kan ta tillvara.
Förslaget presenteras i ett läge där stora delar av västra och södra Europa drabbats av ihållande värmeböljor. Samtidigt är klimatåtgärderna omstridda i många medlemsländer, där många väljare och företag fruktar för de ekonomiska kostnaderna av den gröna omställningen.
EU-kommissionen betonar att kostnaderna för medlemsstateter och medborgare blir betydligt högre om man dröjer med åtgärderna.
– 85 procent av européerna säger att klimatet är ett av våra största hot, och att det är viktigt att vara beredd på att förutse och bygga en ekonomi och ett samhälle som är motståndskraftigt, säger EU-kommissionens viceordförande Teresa Ribera.
Ambitiöst mål med nya vägar till utsläppsminskningar
Det föreslagna klimatmålet är det mest ambitiösa i EU hittills och ett viktigt steg på vägen mot klimatneutralitet år 2050.
För att underlätta för medlemsstaterna att uppnå klimatmålen kan medlemsstaterna med start år 2036 också räkna in klimatåtgärder som vidtagits utanför EU.
Det kan exempelvis handla om investeringar i förnybar energi eller koldioxidlagring i utvecklingsländer.
Användningen av de så kallade koldioxidkrediterna förutsätter tydliga regler och en noggrann konsekvensanalys.
Kommissionen betonar att krediterna måste övervakas effektivt och att de länder som erbjuder krediterna måste följa Parisavtalet.
Enligt förslaget skulle tre procent av utsläppsminskningen i EU ske med hjälp av koldioxidkrediter. Men flera länder, bland dem Frankrike, har talat om en högre gräns på uppemot tio procent.
Kritiken: EU utlokaliserar klimatansvaret
Förslaget kommer i en tid där klimatförändringen gör sig påmind i form av värmeböljor, översvämningar och dödsfall relaterade till extremväder.
Men samtidigt med temperaturerna ökar också oron över hur klimatåtgärderna ska inverka på hushåll och företag.
Många medlemsländer brottas med höga energipriser, medan industrin oroar sig över sin konkurrenskraft i förhållande till andra världsdelar. Det finns också en rädsla för att det är hushållen med låga inkomster som drabbas hårdast av klimatåtgärderna.
Klimatinsatserna utanför EU:s gränser kan ses som ett sätt för kommissionen att erbjuda flexibilitet och undvika politisk splittring i medlemsstaterna.
Förslaget stöter ändå på motstånd bland miljöorganisationer och forskare, som befarar att EU:s trovärdighet som klimatledare går förlorad om klimatåtgärderna utlokaliseras på tredje länder.
Möjligheten att betala för klimatåtgärder på annat håll ses också som ett hot mot långsiktiga reformer i Europa. Enligt kritikerna finns en risk för att åtgärder i utvecklingsländer kan komma att ersätta strukturella omställningar i EU.
Finland stöder förslaget
Finlands miljö- och klimatminister Sari Multala (Saml) säger att Finland stöder EU-kommissionens förslag om att minska utsläppen.
”Kommissionens förslag ligger i linje med prioriteringarna för Finlands proaktiva påverkansarbete. En långsiktig och konsekvent klimatpolitik är viktig för EU:s konkurrenskraft och skapar stabilitet för företag att investera i rena lösningar”, säger Multala i ett pressmeddelande.
För Finlands del anser Sari Multala att det är viktigt att åtgärder för att minska utsläppen görs teknikneutralt – det vill säga att ingen teknik gynnas eller utesluts på förhand.
Enligt Multala ska regeringen bestämma vad den tycker om kommissionens förslag och lämna in en redogörelse för riksdagen senast i början av september.
Avgörande strid väntar i höst
Förhandlingarna om klimatmålet väntas ändå bli tuffa. För länder som Tjeckien är målet om 90 procents utsläppsminskningar orealistiskt.
Andra, som Italien och Ungern, oroar sig för att avkarboniseringen av den tunga industrin kan bli en tung börda, i ett läge där Europa försöker stärka sin konkurrenskraft i förhållande till USA och Kina.
Italiens premiärminister Giorgia Meloni har föreslagit ett lägre mål på 80–85 procent, medan Frankrike, med president Emmanuel Macron, kräver garantier för industrins avkarbonisering och stöd för kärnkraften, som är Frankrikes största energikälla.
I anslutning till den gröna omställningen beslöt EU att inrätta en särskild fond för att stödja medlemsstater med de sociala konsekvenserna av den gröna omställningen. Tills vidare har ändå nästan inget land lämnat in ansökningar om stöd från fonden.
Frågan om hur EU ska möta det nya klimatmålet väntas bli en av stridsfrågorna på hösten, då EU-institutionerna återtar arbetet efter semestrarna.
Artikeln uppdaterades klockan 15.58 med information om att Finland stöder förslaget och med ett citat av miljöminister Sari Multala.