USA:s senat har godkänt president Donald Trumps stora budgetpaket, efter en av de långvarigaste och snårigaste lagstiftningsprocesserna i USA:s historia.
Det blev så jämnt som det kan bli. Senatorernas röster föll 50 för och 50 emot. Republikanernas vicepresident JD Vance gav därmed den avgörande rösten och fick vågen att tippa över i Republikanernas favör.
Den avgörande omröstningen skedde efter tre dygn av intensiva och spända förhandlingar.
Maratonförhandling genom natten
USA:s senat fortsatte arbetet över natten och in på tisdag förmiddag för att driva igenom det lagförslag som har gått under namnet One big beautiful bill, ungefär Den fina stora lagen. Det namnet strök Demokraterna däremot från förslaget innan det godkändes, så officiellt heter den inte så längre.
Behandlingen av lagförslaget kan gott beskrivas som ett maratonlopp mot klockan.
Trump har uppmanat Republikanerna att skjuta upp sina semestrar för att försäkra sig om att de lyckas ro i hamn paketet i tid till den symboliska dagen: 4 juli.
Det verkar som att presidenten själv blev medveten om att tiden kan bli knapp, för han medgav på tisdagen att processen är komplicerad och att han förväntar sig ett färdigt resultat ”kring den 4 juli”.
Lagstiftningsprocessen har blivit tidsdryg, speciellt eftersom Demokraterna utnyttjade regelverket för att tvinga fram en högläsning av det ungefär 940 sidor långa lagförslaget i Senaten. Enligt Politico har Demokraterna hoppats att denna procedur – som tog nästan 16 timmar i anspråk – skulle belysa de mest kritiserade delarna av paketet.
Lagförslaget har haft en snårig väg genom kongressen: den första versionen godkändes med endast en rösts marginal i representanthuset i maj. En del av Republikanerna meddelade efter omröstningen att de inte var medvetna om vad allt de hade godkänt.
Uppläsningen av lagförslaget efterföljdes av en lång debatt och omröstningar i senaten där både Republikanerna och Demokraterna försökte få igenom ändringar.
Statsskulden ökar med biljoner
Mastodontpaketet innehåller nedskärningar i de statliga utgifterna, men även stora skattesänkningar och investeringar som ska förstärka den nationella säkerheten: satsningar på försvaret och gränsbevakningen samt deportationer av utländska medborgare.
De tveksamma republikanerna är mest oroliga över att höja taket för den statliga skuldsättningen med 5 000 miljarder dollar. Taket skulle i så fall höjas ytterligare från det förslag som redan godkändes i representanthuset i maj.
USA:s skulder uppgår redan till 36 200 miljarder och Trumps budgetpaket väntas öka underskottet med ytterligare 3 300 miljarder dollar.
Framför allt Trumps skattepolitik väntas bli dyrbar och uppskattas uppgå till 4 500 miljarder dollar.
Skattesänkningarna utgör en direkt fortsättning på Trumps finanspolitik från hans förra mandatperiod, men innebär även nya skattebefrielser genom att undanta drickspengar och övertidsersättningar från beskattning.
Det ursprungliga lagförslaget skulle ha avskaffat de nuvarande skattelättnaderna för investeringar i grön energi, men källor uppger att senaten nu valde att stryka denna ändring.
Även Trumps tidigare följeslagare, Teslas VD Elon Musk som under några månader också styrde nedskärningsorganet Doge, har gått ut starkt emot Trumps ekonomiska linje och har hotat med att bilda ett nytt politiskt parti om Kongressen godkänner lagförslaget.
Demokraterna har i sin tur kritiserat budgetpaketet som, enligt dem, gör de förmögna ännu rikare och drabbar de allra mest socioekonomiskt utsatta, vars rätt till sjukvård och mathjälp dras in.
Tusen miljarder dollar ska sparas på hälsovården och enligt Kongressens opartiska budgetbyrå skulle lagförslaget leda till att 11,8 miljoner amerikaner förlorar åtkomsten till hälsoförsäkringen Medicaid.
Knapp majoritet i båda kamrarna
Det republikanska partiet är oerhört delat och behövde en 51 rösters majoritet för att godkänna förslaget. Det här innebär att högst tre av de egna fick rösta emot lagpaketet om Republikanerna ville få paketet godkänt. Så gick det också.
Två av de republikanska senatorerna, North Carolinas Thom Tillis och Kentuckys Rand Paul, hade redan tidigare meddelat att de inte stöder förslaget. Till sist valde även Maines senator Susan Collins att rösta emot.
Efter att ha överkommit det hinder som senaten utgjorde, måste Republikanerna – som innehar en knapp majoritet i Kongressens båda kamrar – nu också få det reviderade budgetpaketet godkänt i representanthuset utan förändringar.
Innan Trump får utropa sina stora seger måste Republikanerna ännu alltså få leden att hålla i representanthuset, där den republikanske talmannen Mike Johnson har varnat för att det kan bli svårt att acceptera lagförslaget, om senaten gör ändringar och avviker allt för mycket från vad representanthuset redan godkände i maj.
I representanthuset har Republikanerna 220 platser och Demokraterna 212 representanter. En jämn omröstning är att med andra ord att vänta på onsdagen.
Källor: Reuters, AP, AFP