Regeringen Orpo vill att farliga fångar inte ska bli frisläppta efter avtjänat straff – att Finland alltså ska införa ett så kallat förvaringsstraff.
Regeringen motiverar sitt förslag dels med att människor måste kunna röra sig på gatorna utan risk för att råka illa ut och dels med att Norge och Danmark redan har infört motsvarande lösningar.
Regeringen vill också skärpa straffen för vapenbrott och för gängkriminalitet. Enligt Brottspåföljdsmyndighetens beräkningar kommer lagändringarna att öka behovet av fångplatser med ungefär 350.
Fängelserna är redan nu överfulla
I fjol fanns det 2 978 fängelseplatser, medan antalet fångar i genomsnitt var 3 356. Antalet fångar ökade med 200 från år 2023 till år 2024.
Enligt färsk statistik från Brottspåföljdsmyndigheten har de allra flesta fängelserna haft en användningsgrad på över hundra procent.
Värst är läget i Vanda fängelse där användningsgraden i år har legat på 141 procent. I Helsingfors fängelse är den 114 procent.
Det enda slutna fängelset som ligger under full användningsgrad är nybyggda Vaala fängelse som öppnades tidigare i år.
Generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten Anna Arola-Järvi säger att en idealisk användningsgrad är nittio procent. Då går det att flytta fångar från en cell till en annan och hitta en lämplig plats för dem.
Hon säger också att nybyggen inte kommer att lösa utrymmesbristen i fängelserna eftersom antalet fångar kommer att öka i samma takt.
Personalbrist och ökande kostnader
Riitta Kari, chef för den operativa verksamheten vid Brottspåföljdsmyndigheten, säger att det i nuläget skulle behövas ungefär 700 fångplatser till. Fram till år 2030 borde fångplatserna öka med över tusen.
Många av de existerande fängelserna är dessutom så slitna att de måste renoveras inom fem till tio år.
Det finns inte heller tillräckligt med personal. Brottspåföljdsmyndigheten skulle enligt egna beräkningar behöva 400 årsverken till år 2027 och 850 nya årsverken före år 2030.
Med den tilläggsfinansiering som är på väg kunde myndigheten anställa 300 personer till, men stigande utgifter för hyror och mat minskar möjligheten till nyanställningar.
Kostnaderna kan stiga med miljoner
Generaldirektör Anna Arola-Järvi lyfter också upp att det är dyrt att hålla personer i fängelse. Det kostar mellan drygt 80 000 och 120 000 euro per år. Ju nyare fängelset är, desto dyrare blir fångvården.
– Fängelse är ett ytterst dyrt instrument och då måste användningen alltid planeras noggrant.
Lagförändringen kommer sannolikt att leda till att antalet fångar ökar med 10–40 stycken per år. Redan om antalet fångar stiger med tio per år ökar kostnaderna med ungefär en miljon euro.
Arola-Järvi säger att då lagar stiftas brukar det också ingå en beräkning av kostnaderna. Kostnadsökningen beror på hur mycket antalet fångar kommer att öka om förvaringsstraff införs.
– Jag tycker att det är viktigt att ta ställning till vilka resurser som krävs när beredningen har kommit så långt att det går att avgöra hur mängden fångar påverkas, säger hon.